Gör Arbetets valkompass inför EU-valet här

På Olof Palmes gata i Stockholm ligger IF Metalls förbundskontor.

I ett litet mötesrum sitter ombudsmannen Conny Lundberg i rutig skjorta och pekar på ett papper med kolumner och siffror.

Han är en av LO:s experter på kemiska och farliga ämnen i arbetsmiljön och har jobbat länge med frågorna, både i Sverige och internationellt.

– Det tar en jävla tid det här. Man undrar hur mycket pengar våra arbetsgivare lägger ner på att lobba för att inte sänka gränsvärdena. Men vi pratar sällan om vad det kostar att inte sänka värdena. Det är enorma summor bara för sjukvård och mediciner. Och så det där som det inte går att sätta någon prislapp på – det mänskliga lidandet, säger han.

Listan i Conny Lundbergs hand är lång och full av kemiska beteckningar. Här finns bland annat kvartsdamm, trädamm, krom, akrylamid, formaldehyd och diesel.

De senaste fem åren har EU:s institutioner tröskat sig igenom en lång rad av ämnen som är farliga för den som jobbar med dem.

Numera finns runt 25 beteckningar på listan. Det handlar om ämnen som orsakar dödlig cancer, livslånga allergier, skador på lungorna och fosterskador.

För att bara nämna några exempel.

I vissa fall har gränsvärdena för ämnena på listan sänkts, i andra fall har det införts gränsvärden för ämnen som tidigare inte varit reglerade och för några krävs det numera tillstånd för att över huvud taget få ha dem i arbetsmiljön.

Det mesta är en effekt av förändringar i det så kallade carcinogendirektivet, som antogs redan 2004.

Direktivet reglerar hur farliga ämnen får användas i arbetslivet och sätter en lägstanivå för alla EU:s medlemsländer.

Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och ministerrådet beslutat om tre revideringar av direktivet.

En stor framgång, tycker avgående parlamentarikern Marita Ulvskog (S) som varit en av de tongivande i förhandlingarna mellan EU-kommissionen, parlamentet och ministerrådet i de här frågorna.

– Det här är ett område där det gjorts väldigt lite tidigare, fram till den här mandatperioden. Nu har vi jobbat väldigt målmedvetet, så att vi har samma arbetsmiljökrav på arbetsmarknaden i hela EU. Det blir rättvisare villkor och dessutom färre som kommer dö av sina jobb. Det ska inte gå att konkurrera med taskiga villkor och dålig arbetsmiljö, säger Marita Ulvskog på telefon från Bryssel.

Farliga ämnen som EU satt gränsvärden för

Arbetsmiljö

Enligt Socialdemokraterna i Europa-parlamentet kommer de nya reglerna att beröra en miljon arbetare och förhindra 22 000 cancerfall.

I många fall kan det dröja många år innan den där cancern bryter ut. Kanske jobbar man inte ens kvar där man utsattes för ämnet som orsakat sjukdomen.

Därför är en av förändringarna i direktivet att arbetsgivare är skyldiga att erbjuda den som jobbar med vissa ämnen hälsokontroller även efter att den anställda slutat jobba på företaget.

För den som jobbar i Sverige blir det inte så stor skillnad med förändringarna på EU-nivå.

Här har vi redan haft begränsningar, gränsvärden och krav på uppföljande hälsokontroller för de flesta av de ämnen som nu regleras.

Ett undantag är dieselavgaser. Där har Sverige inte haft något gränsvärde tidigare, men nu blir det ändring på det.

Och det kan skapa en bättre arbetsmiljö för många som exponeras för avgaserna, till exempel i gruvindustrin. Och det är just i industrin som de flesta farliga ämnena används.

Ett av de största problemen är kvartsdamm. Det finns i luften på nästan alla byggarbetsplatser och i exempelvis gruv-, stål-, betong- och stenindustrin.

Den som exponeras för kvartsdamm på jobbet löper stor risk att dö av lungcancer eller någon av de andra sjukdomar som det orsakar på lungor och njurar.

Tidigare fanns det inte något gränsvärde för kvartsdammet på EU-nivå, men nu har man infört samma värde som i Sverige.

Men Conny Lundberg på IF Metall tycker inte att det räcker. Han, och andra arbetsmiljö- och medicinska experter, vill ha en halvering av gränsvärdet i Sverige.

Enligt en rad specialister skulle den föreslagna sänkningen kunna spara upp till 30 arbetares liv per år.

Men än så länge är gränsvärdet kvar på samma nivå som tidigare.

Partienkät: Det här är den viktigaste jobbfrågan i EU

Politik

– Det är förödande. Jag tycker att det är urdåligt att inte gränsvärdet sänks. Kvartsdammet är en tickande bomb. Hur tittar man på det här frågorna, hur avgör man vad som är lagom? Jag kan ju inte säga att ett gränsvärde är tillräckligt lågt, om en medlem kommer om tio år och säger att hen har fått cancer, säger Conny Lundberg.

Men det är inte bara i industrin de farliga ämnena finns. Även den som sitter i kassan i matbutiken utsätts för faror. Och det är ett ämne i pappret i kvittorullen som är boven i dramat.

Närmare bestämt Bisfenol A (BPA) som kan skada fortplantningen. Där har EU infört en begränsning som börjar gälla nästa år.

– Det berör ju i första hand kassörskorna, det är de som kommer att skyddas. Deras chans att få barn. Där kan man se effekten tydligt och det är lätt att förstå att det här är en viktig insats för att skydda den personalkategorin, säger Anne-Marie Vass som är utredare och arbetar med EU-koordinering på Kemikalieinspektionen.

Hon menar att läget i Sverige är ganska bra när det gäller hur vi reglerar farliga ämnen i arbetsmiljön.

Men hon säger också att det finns mycket kvar att göra. Till exempel när det gäller kromtrioxid.

Så röstade svenska politiker i fyra viktiga EU-frågor

Politik

– Det är cancerframkallande och allergiframkallande för dem som jobbar i processerna och det är ett stort arbetsmiljöproblem. Det förekommer i stora anläggningar men även i mindre bilverkstäder till exempel. Och där är väl egentligen oron större för dem som jobbar på små företag, som kanske inte har så stora resurser att satsa på kunskap eller skyddsåtgärder, säger Anne-Marie Vass.

Under nästa mandatperiod är det sannolikt att EU-kommissionens lista över skadliga ämnen i arbetsmiljön blir längre.

Fler reproduktionsstörande ämnen och bly är exempel på sådant som kan komma att regleras hårdare.

Conny Lundberg är ändå oroad. De skadliga ämnena finns i alla delar av industrin och han ser medlemmar bli sjuka och dö av sådant de utsatts för på jobbet.

Nu försöker han påverka genom att vara ute på olika arbetsplatser och prata med folk inför EU-valet.

– Våra medlemmar vet inte alltid hur viktigt det faktiskt är att rösta. De här besluten tas på EU-nivå och vi kan faktiskt vara med och påverka. Det är viktigt med låga gränsvärden i alla länder. Och då kan du konkurrera med att ha ännu lägre gränsvärden för att värna våra anställda, inte med en farlig arbetsmiljö.

Farliga ämnen: 2 styrande dokument

Carcinogen- och mutagendirektivet. Antogs ursprungligen 2004. Har reviderats tre gånger den senaste mandatperioden. Listar bland annat farliga ämnen som begränsas på olika sätt i arbetslivet.

Reach-förordningen. Förordning om bland annat registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, inte bara i arbetslivet.

Svenska föreskrifter

Arbetsmiljöverkets skrift
AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker.

Arbetsmiljöverkets skrift
AFS 2005:6 om medicinska kontroller i arbetslivet.