Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Här är fem saker att ha koll på om finska valet.

Vilka vann?

Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) blev största parti med 17,7 procent av rösterna och 40 mandat i riksdagen. Det är en ökning med 1,2 procentenheter från förra valet och innebär sex nya ledamöter i parlamentet. Trots det tycker statsvetaren Göran Djupsund att partiet underpresterar, och säger i Svenska Yles valvaka att det märktes på partiledaren Antti Rinnes tacktal.

– Han fick knappt publiken att jubla när han bad om det, säger han.

Miljöpartiet Gröna förbundet var en annan vinnare med fem mandats och tre procentenheters ökning. Partiet fick 11,5 procent av rösterna. Nationalistiska Sannfinländarna fick ett mandat till, men tappade samtidigt marginellt i antal röster. Det får ändå anses som en framgång, då partiet splittrades under mandatperioden och en regeringstrogen falang bröt sig ut och bildade det nya partiet Blå framtid.

Vilka förlorade?

Regeringspartiet Centern led ett svidande nederlag och är valets stora förlorare. Hela 7,3 procentenheter blev tappet, och hela 18 mandat färre i riksdagen. Utbrytargruppen ur Sannfinländarna, Blå Framtid, klarade inte riksdagsspärren och fick bara 1 procent av rösterna.

Vilka frågor har dominerat valrörelsen?

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, säger att traditionella höger-vänsterfrågor har dominerat valrörelsen.

– Valet har handlat mycket om bland annat vård och arbetslöshet, säger hon.

Regeringen försökte baxa igenom en omfattande vårdreform i riksdagen men misslyckades, vilket ledde till att statsminister Juha Sipiläs regering valde att avgå drygt en månad före valet. Experter menar att Centern straffades hårt för haveriet med vårdreformen av väljarna i söndagens val.

Även klimatfrågan har varit framträdande. Det har gynnat De Gröna, men antagligen även Sannfinnländerna, som haft en mer skeptisk inställning till att åtgärder behövs.

Hur var valdeltagandet?

Högt, med finländska mått mätt. 72 procent landade siffran på, att jämföra med 70,1 för fyra år sedan. Faktum är att valdeltagandet inte varit så högt sedan 1991. Även det kan ha gynnat Sannfinländarna, som enligt bedömare lyckats mobilisera traditionella soffliggare.

– Det är ett tecken på att det har varit en valrörelse som väckt intresse, säger statsvetenskapsprofessor Åsa von Schoult vid Helsingfors universitet till Hufvudstadsbladet, om valdeltagarsiffrorna.

Vad händer nu?

SDP:s ledare Antti Rinne gör anspråk på statsministerposten och hoppas kunna avklara regeringsförhandlingarna före maj. Förhandlingarna kan dock bli tuffa, även om Finland är vant vid koalitionsregeringar då något parti sällan får över 20 procent av rösterna.

Potentiella samarbetspartier är moderata Samlingspartiet, De Gröna eller Svenska folkpartiet. Rinne har heller inte uteslutit ett samarbete med Sannfinländarna, men enligt finska medier vill få samarbeta med partiet.

Gustav Sjöholm/TT