Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

I Tyskland diskuterade EU:s spetskandidater i direktsändning hur de ville forma Europa. I Sverige visades Melodifestivalen under valrörelsen då Europa skulle utse ett nytt parlament förra gången, 2014.

Intresset för EU-politiken är inte alltid på topp i Sverige. Men kanske inte heller så lågt som vi ibland tror.

Trots att Tyskland körde direktsända tv-debatter förra valet var det ändå fler svenskar än tyskar som röstade.

Det är också ett misstag att tro att det är just EU-frågor som är kopplade till lågt valdeltagande.

Hermann Schmitt från tyska universitet Mannheim forskar om valen till Europaparlamentet. Han var en av dem som deltog i ett seminarium som anordnades av Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) under torsdagen.

– Andelen som röstar i den här typen av val är alltid lägre än i riksdagsval. Det upplevs som att mindre står på spel. Folket bryr sig därför inte om att rösta, säger Hermann Schmitt.

I Sverige röstade till exempel 87 procent i förra årets riksdagsval, men endast 51 procent i EU-valet 2014.

Även om inget val är det andra likt finns det långsiktiga trender då det kommer till väljarbeteende.

En trend är att intresset för EU-valet har dalat. 1979 var valdeltagandet i EU-länderna drygt 60 procent. Förra valet (2014) var det 42 procent.

– Detta oroar många EU-politiker, säger Hermann Schmitt och tillägger att om valdeltagandet blir för lågt urholkas den demokratiska legitimiteten.

Den främsta förklaringen till att valdeltagandet sjunker i EU är att flera östeuropeiska länder, där färre röstar, har gått med i unionen.

I Slovakien var till exempel valdeltagandet endast 13 procent i förra EU-valet.

Det kan jämföras med landet som var bäst i klassen, Belgien. Där gick nästan 90 procent till valurnorna, vilket beror på att det finns en lag som säger att röstandet är obligatoriskt.

Det finns även andra mönster i väljarnas beteende.

– Det är väl belagt i forskningen att utbildning är en viktig faktor, säger Hermann Schmitt.

Då SCB analyserade förra EU-valet kom de fram till att andelen som röstade var nästan dubbelt så hög bland dem med en eftergymnasial utbildning än bland dem som inte gått klart gymnasiet; 71 procent respektive 38 procent.

I valdebatten sägs det ibland att valresultatet skulle se annorlunda ut om lågutbildade röstade mer.

I enskilda länder, som Sverige, är det möjligt att det skulle påverka valresultatet.

Enligt Hermann Schmitt skulle det dock inte ha någon större betydelse för sammansättningen i Europaparlamentet. Gruppen lågutbildade röstar olika i olika länder och enligt honom så skulle de därför inte påverka EU som helhet.

EU-valet 2019

• Var femte år röstar EU:s medborgare om vilka de vill ska företräda dem i Europaparlamentet. I Sverige är valdagen den 26 maj och 7,3 miljoner svenskar är röstberättigade och vi ska utse 21 ledamöter.

• I hela EU finns 400 miljoner röstberättigade och 705 EU-parlamentariker ska utses.