Hur blir man Sveriges starkaste fackförbund?

Det är en av flera viktiga frågor som vi i Seko nu ställer oss i ett nystartat visions- och strategiarbete.

Vi ser precis som många andra fackliga organisationer att omvärlden förändras i en allt snabbare takt och att förutsättningarna för att bedriva fackligt arbete därmed ändras.

Flera av förbundets branscher känner påtagligt av strukturomvandlingen och digitaliseringen. Det är något vi varken vill, eller kan, blunda för.

Exempelvis försvinner uppemot tusen jobb varje år i postbranschen, främst beroende på den tekniska revolution vi står mitt uppe i.

Telekomsektorn är ett annat område där den tekniska utvecklingen har skapat stora och omvälvande förändringar för branschen och våra medlemmar.

Ett sådant här omfattande arbete kräver förstås mycket av en organisation – det kräver engagemang, resurser, bra strategier, högt i tak, gott om tid och en stabil förankring i hela förbundet

Gabriella Lavecchia

Kanske ser vi snart att självkörande tåg och bilar är vardag i våra transportnät.

Hur påverkar det våra medlemsgrupper inom järnvägen och på vägarbetena?

Med en arbetsmarknad som snabbt förändras blir det också en press på arbetsvillkoren.

Förutom att arbetsmiljön påverkas då färre människor ska göra mer så tvingas vi dessutom att förhålla oss till en situation där arbetsgivarna ständigt utmanar oss i att kreativt finna nya sätt att anställa människor på alla sätt utom heltid och tillsvidare.

I synnerhet inom kvinnodominerade sektorer ser vi hur andelen med visstidsanställningar och tillfälliga anställningar ökar och självklart påverkar detta våra möjligheter att rekrytera och organisera nya medlemmar.

Hur det kommer att se ut på såväl kort som lång sikt är förstås alltid svårt att sia om, det är nog få förunnat att tvärsäkert säga vad som komma ska.

Men att förändringar i arbetslivet och samhället i stort kontinuerligt kommer att påverka oss, det kan vi alla enas om.

Med förändringar på arbetsplatserna krävs också anpassningar i den fackliga verksamheten.

Vi ser till exempel en utveckling där allt färre medlemmar deltar på möten och arbetsplatsträffar, och precis som i många andra förbund är det färre som vill engagera sig fackligt.

Detta leder i sin tur till att de förtroendevalda som finns kvar får mindre tid att vara nära medlemmarna.

Men vi möter också arbetsgivare som är allt mindre benägna att bevilja facklig tid, oavsett om de har stöd för det eller inte.

Detta sammantaget är en fara för demokratin i en facklig organisation som bygger på just demokrati och engagemang.

Så hur ser vår fackliga strategi ut för att hantera utmaningar som dessa?

Vi tror att ett sådant här visions- och strategiarbete kan vara ett viktigt hjälpmedel för att fatta rätt beslut, såväl på kort som lång sikt, i en föränderlig nutid och en avlägsen framtid.

Men ett sådant här omfattande arbete kräver förstås mycket av en organisation – det kräver engagemang, resurser, bra strategier, högt i tak, gott om tid och en stabil förankring i hela förbundet.

Vi ser precis som många andra fackliga organisationer att omvärlden förändras i en allt snabbare takt och att förutsättningarna för att bedriva fackligt arbete därmed ändras

Gabriella Lavecchia

Allt det här både vill, och ska vi, aktivt ta till oss under den här resan som vi nu inom Seko ger oss ut på.

Arbetet kommer att pågå fram till hösten 2020 och förväntas utmynna i ett material som går ut i hela organisationen under nästa höst för att gå ut på remiss med gott om tid att motionera till kongressen i juni 2021.

Det är ju förstås inte bara resultatet som räknas, utan även processen.

Att tillsammans inom fackförbundet diskutera våra viktiga framtidsfrågor för att kunna möta framtida utmaningar är en överlevnadsfråga för oss.

Att tillsammans lyfta blicken, identifiera risker och möjligheter, och så småningom förhoppningsvis finna lösningar för framtiden kommer att göra oss starkare.

Det kanske till och med gör oss till Sveriges starkaste fackförbund.