Industrijobb i fara när klimatet ska räddas

Politiker, företag och fack är överens: På en död planet finns inga jobb. Men vägen till minskade utsläpp är full av viljor.

Samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären förväntas öka rekordmycket i år pågår arbetet med ”just transition”.

Begreppet innebär att arbetstagares intressen säkras när länder och företag ställer om till ett klimatvänligt företagande.

– Det är extremt bråttom och jag är väldigt oroad. Om företag och regeringar hade varit mer intresserade av koldioxidutsläppen för två årtionden sedan hade vi varit i en bra position nu, säger Samantha Smith.

Hon är chef för Just transition centre som startades för tre år sedan av världsfacket ITUC för att samla fack, organisationer, företag och länder i en social dialog.

I december 2018 hölls FN:s klimatmöte COP 24 i Katowice i Polen och ”just transition” stod högt på agendan. 53 stater, inklusive Sverige, skrev under ”The Solidarity and Just Transition Silesia Declaration” som innebär att länderna tar hänsyn till arbetarnas perspektiv i samband med klimatomställningar.

I Sverige är frågan mycket aktuell hos bland andra LO och Sida. Till organisationen Bankwatch har Sida nyligen gett 16 miljoner kronor för att stödja omställningen till ett kolfritt samhälle i Östeuropa.

Samantha Smith menar att varenda sektor i vartenda land berörs om världen ska begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

– Men vi vill fokusera på rika länder till en början för att de har möjligheten att ställa om. I vissa fattiga länder finns andra problem. Ett är att först och främst erkänna grundläggande rättigheter för arbetare, vilket också är mänskliga rättigheter.

Klimatomställning kan bidra till nya jobb

Global

Här får hon medhåll från Tadzio Müller som är statsvetare och klimatexpert på den vänsterorienterade tyska stiftelsen Rosa Luxemburg. Däremot är han mer drastisk.

– Om Sverige, Tyskland och Storbritannien vill rädda klimatet måste de stänga ned gammal industriell infrastruktur kommande tio–femton år så att resten av världen kan tillåta en del utsläpp.

Tadzio Müller är också kritisk till fackrörelsen. Begreppet ”just transition” började användas av fackliga aktivister i USA redan på 1980-talet.

– Vi måste vara ärliga och säga att det var, åtminstone delvis, samma industriella fackföreningar som krävde en rättvis övergång som kämpade mot en ambitiös klimatpolitik för att rädda de egna jobben, säger han. Som exempel nämner han tyska gruvfack.

Tadzio Müller förklarar att han inte är det minsta intresserad av att inskränka arbetares intressen.

– De ska få allt socialt skydd de kan få. Jag argumenterar till och med för att basinkomst skulle kunna vara ett verktyg vid övergången till klimatsmarta jobb. Jag motsätter mig inte en rättvis omställning, utan konstaterar bara att det har sänkt ambitionen för klimatarbetet.

Till kritikerna vill Samantha Smith på Just transition centre säga:

– Vad är era alternativ? Hur ska vi stänga kolgruvor i demokratier, som till exempel Tyskland, om lokala myndigheter och anställda inte går med på det?

Hon poängterar att det är bättre att göra något än ingenting.

– Och det är bättre att göra något som stöttar social rättvisa och stärker arbetarrörelsen och demokratin.

***

”Just transition” – fyra exempel

Kenya – kollektivtrafik

Transportsystemet i huvudstaden Nairobi är alltför kaotiskt och spyr årligen ut enorma mängder föroreningar. Därför har Kenyas regering inlett omställningen till ett system som kallas ”Bus Rapid Transit”, med färre men större bussar som går i egna filer.

Det innebär samtidigt färre jobb så nu samarbetar de kenyanska facken med den internationella transportarbetarfederationen ITF för att få till en rättvis omställning där arbetare har möjlighet till nya ”gröna” jobb.

USA – energiproduktion

I delstaten New York pågår en stor omställning med satsningar på 15 miljarder kronor i projekt som innefattar förnybar energi. Guvernör Andrew Cuomo drog 2017 igång initiativet ”The Clean Climate Careers initiative”, med målet att skapa 40 000 nya klimatsmarta jobb till år 2020.

Jobben hittas bland annat inom sol- och vindenergiproduktion. Stora summor satsas på utbildning för att ställa om befintlig personal till klimatsmarta jobb.

Kanada – från kol till naturgas

Regeringen har beslutat att fasa ut kol som energikälla till 2030 samtidigt som man satsar på naturgas. Satsningen är en del av Kanadas tillväxt- och klimathandlingsplan.

Catherine McKenna, minister för miljö- och klimatförändringar, har meddelat att det har skapats en arbetsgrupp med representanter från fack, kommun och företag som ska arbeta för att övergången från kol till naturgas blir så rättvis som möjligt för anställda inom sektorn. Kanadas motsvarighet till LO har fått i uppgift att leda arbetet.

Spanien – kolstopp

2018 lanserade landets regering en omställningsplan på närmare 2,6 miljarder kronor för att underlätta stängningen av 26 kolgruvor. Gruvorna stängdes vid årsskiftet och omkring 2 000 anställda berördes. I omställningsplanen ingick att arbetare över 48 år erbjöds pensionering och att övriga erbjöds utbildning för att kunna jobba inom så kallade gröna industrier.

Spanska fackföreningar hyllade överenskommelsen men en grupp om 800 arbetare från under-leverantörer till gruvindustrin inkluderas inte i övergången. I nätverket ”Plataforma de Santa Bárbara” samlas de till gemensamma protester för att de övergivits av fack och politiska partier.