Att självmord klassas som arbetsskada är ovanligt. Men det händer.

Fridas man Peter, som jobbade i kommunikationsbranschen, är en av dem.

Det finns fler fall. Socialsekreteraren i Krokom vars självmord även drevs i domstol som arbetsmiljöbrott, en ingenjör på Saab och fem poliser är några exempel där självmord har haft så tydlig koppling till jobbet att de har bedömts vara arbetsskador.

Men hur vanligt det är går inte att svara på. Ingen myndighet i Sverige har den statistiken.

Arbetsmiljöverket, som bland annat för statistik över arbetsskadeanmälningar, hänvisar till Försäkringskassan.

Där utreder man om dödsfall är arbetsskador, för att exempelvis kunna betala ut efterlevandeersättning.

Men de har inga uppgifter om hur många av dödsfallen som är självmord.

– Nej, vi för inte den statistiken. Vi registrerar vad det är för typ av skada, vilken diagnos det rör sig om och vilka anspråk som finns, förklarar Lars Sjöberg, verksamhetsutvecklare inom arbetsskador på Försäkringskassan.

Det är inte självmordet i sig som är diagnosen, utan den bakomliggande sjukdomen, förklarar Lars Sjöberg.

– Det rör sig rimligtvis om olika psykiska diagnoser. Om det är relaterat till jobbet så kan det exempelvis handla om hög arbetsbelastning eller att man blivit trakasserad. Men det är väldigt ovanligt att man ansöker om ersättning för självmord.

Det bedrivs inte heller någon forskning på yrkesrelaterade självmord i Sverige. Men det finns studier om kopplingen mellan arbetsmiljö och självmord, som är gjorda utomlands.

Nyligen presenterade Afa Försäkring en forskningsöversikt på området. Den visade bland annat att den psykosociala arbetsmiljön, som stress och mobbning, kan ha samband med självmord.

Det finns också internationella studier som visar att vissa yrken har en förhöjd risk för självmord.

Det är exempelvis vanligare med självmord i yrken med låga krav på utbildning, som byggnadsarbetare och städare.

Även poliser, lantbrukare och sjukvårdspersonal har en förhöjd självmordsrisk.

– Det kan bero på flera saker. I vissa yrken har man större tillgång till medel som kan användas för att begå självmord, som vapen och kemikalier. En annan förklaring kan vara hur mycket stress man upplever i arbetet. Dessutom kan lägre upplevt stöd från chef och kollegor bidra till en ökad risk för självmord, säger Bianca Blazevska, forskningsassistent vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Att det saknas såväl statistik som svensk forskning på området är problematiskt, tycker Carola Löfstrand, utredare i arbetsmiljöfrågor på LO.

– Det är väldigt omodernt att vi inte har koll på det här. Vi pratar om psykisk ohälsa och vi har en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Då borde det också vara rimligt att ha en bild av hur vanligt det är. Det skulle ge mer kraft åt det förebyggande arbetet. Och forskning skulle kunna visa orsakssambanden och hur allvarliga följderna kan bli.

Så söker du hjälp

Om du själv eller någon i din närhet mår dåligt och har självmordstankar så behöver du prata med någon. Du kan exempelvis vända dig till vården eller kontakta:

  • Hjälplinjen på telefon 0771–22 00 60
  • Jourhavande medmänniska 08–702 16 80
  • Jourhavande präst via 112
  • Riksförbundet SPES telefonjour 08–34 58 73
  • Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller telefon 90 101