Kommunal oro efter varsel på AF: ”Man glömmer Småorts­sverige”

I Gällivare har Arbetsförmedlingen öppet fem timmar per dag, tre dagar i veckan. Arbetslösheten är relativ låg, 4,1 procent 2018. Men de som är arbetslösa har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, påpekar kommunalrådet Jeanette Wäppling (V).

– I dag är det ju Arbetsförmedlingen som tar hand om dem. Frågan är vad som händer i framtiden.

Det finns ett akut hot, med nedläggning av arbetsförmedlingskontor, och så ett på lite längre sikt.

Då handlar det om regeringsöverenskommelsen att stödet till de arbetslösa och  arbetsförmedlandet uteslutande ska ske med externa aktörer, enligt ett LOV-system.

LOV, eller lagen om valfrihetssystem, innebär att kunden/den arbetssökande fritt får välja vilken leverantör man vill. Samtidigt har alla leverantörer som uppfyller villkoren rätt att ansluta sig till systemet.

I dagsläget tillämpas LOV för Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning. Ett problem med systemet, som även påpekas i Arbetsmarknadsutredningen, är att den fria etableringsrätten för leverantörer innebär att det finns alldeles för många stöd- och matchningsföretag i storstäderna, medan det i många leverantörsområden inte finns en enda.

Arbetsförmedlare om varslet: ”En chock”

Nyheter

Så är det till exempel i Gällivare.

– Eftersom vi har så låg arbetslöshet nu så är det inget vi märkt av. Men om allt ska skötas av andra än Arbetsförmedlingen blir det problem. Jag har väldigt svårt att se att någon leverantör skulle vilja etablera sig här, eller i andra mindre kommuner, säger Jeanette Wäppling.

I det befintliga stöd- och matchningssystemet får leverantörerna dels en ersättning så länge man har en arbetssökande i verksamheten, dels en resultatersättning om deltagaren har jobbat i minst fyra månader eller studerat en termin.

Om det går snabbt att få ut deltagaren i arbete blir ersättningen högre, detta för att det ska vara lönsammare än att ha dem i den egna verksamheten.

Detaljerna i det nya systemet, med bara extern förmedling, är ännu inte klara. Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) talar om att all ersättning ska vara resultatbaserad och betalas ut först efter att deltagaren har haft jobb en längre tid.

– Då har jag väldigt svårt att se att någon skulle vilja sköta det hos oss. Och om det inte finns någon privat som vill sköta det är frågan vem som ska ta det ansvaret, säger Jeanette Wäppling.

– Man kan ju inte ha tänkt igenom det här.

Hon får medhåll från kommunalrådet i Dorotea, Nicke Grahn (L).

– Jag bryr mig inte så mycket om hur de löser det, bara det blir löst. Men som vanligt känns det som att man har glömt det man kan kalla Småortsverige.

I Dorotea finns ett Arbetsförmedlingskontor, men bara för bokade besök. Det finns ingen leverantör av stöd- och matchningstjänsten.

– Den lokala närvaron och kännedomen är väldigt viktig. Det finns en grupp människor som behöver träffa en annan människa. Om man står en bit från arbetsmarknaden och inte är digitaliserad är det personliga mötet väldigt viktigt, säger Nicke Grahn.

ST-ordföranden på AF: ”Som ett slag i magen”

Nyheter

För honom spelar det inte så stor roll vem som utför tjänsten, bara den finns för alla – överallt.

– Privata företag kan säkert vara jättebra, men jag har svårt att se att de skulle hitta en marknad hos oss.

När Arbetet och Sekotidningen granskade Stöd och matchning våren 2018 hade 27 av 73 områden tre eller färre leverantörer.

Nu är den siffran 41. Trots att leverantörerna alltså får ersättning under tiden deltagaren är i den egna verksamheten tycks det bli allt svårare att hålla verksamheten igång i hela landet.

Även Lena Micko, ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL), är bekymrad. Hon ser bland annat en risk att ansvaret kommer att landa på kommunerna.

– Det mest akuta, med varslet på Arbetsförmedlingen, är om man drar sig undan snabbt nu. Då blir det en stor risk att allt mer hamnar i kommunernas knä utan att veta om vi får kompensation för det, säger hon till Arbetet.

Vad är det som hamnar i kommunernas knä?
– Ekonomiskt bistånd är det första man tänker på. Det är ju socialtjänsten som har det yttersta ansvaret om en person hamnar utanför systemet och då finns en stor risk att det ekonomiska biståndet drar iväg. Men det handlar även om olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsförmedlingen varslar 4 500

Nyheter

SKL har tidigare varnat för effekterna av att Arbetsförmedlingen redan har försvunnit från flera kommuner, en utveckling som nu ser ut att accelerera.

– Vi tittade för ett tag sedan på hur mycket kommunerna själva lägger ner av egna resurser på arbetsmarknadspolitiska insatser. Då låg den summan på fyra miljarder årligen. Det är mycket pengar, konstaterar Lena Micko.

I Arbetsmarknadsutredningens slutbetänkande, som nyligen presenterades, föreslås en modell där externa och interna leverantörer konkurrerar med varandra om förmedlingsuppdraget. Medan regeringsöverenskommelsen alltså fastslår att det endast ska finnas externa leverantörer.

Hur ser ni på det?
– Jag tycker att Arbetsmarknadsutredningens förslag verkar vara klokt. Men sedan begriper ju jag att det finns hänsyn att tas om hur man ska komma överens. Det viktiga är nu är att kommunerna får vara med och diskutera detta, eftersom vi är en sådan stor part i arbetsmarknadspolitiken, säger Lena Micko.