Efter gårdagens budgetomröstning är det alltså Moderaternas och Kristdemokraternas reservation till övergångsregerings budgetmotion som gäller för 2019.

Reservationen innehåller få specificerade utgiftsposter, utan de ska tas i respektive utskott och klubbas senast fredagen den 21 december.

Utskotten har att förhålla sig till de ramanslag för respektive politikområde som anges i budgetreservationen, men kan alltså stuva om bland utgiftsposterna.

– Rent formellt kan utskottet komma fram till andra prioriteringar, men slutsumman måste bli den samma, säger Ali Esbati (V) ledamot av arbetsmarknadsutskottet.

För utgiftsområde 14, arbetsmarknad och arbetsliv, innebär det en sänkning av ramanslaget med knappt tre miljarder jämfört med övergångsbudgeten.

Enligt uppgift till Arbetet är det Moderaternas budgetmotion som ska styra fördelningen till de olika utgiftsposterna.

M & KD: Avskaffa avdraget för fackavgiften

Politik

Med undantag för den neddragning av anslaget till Arbetsmiljöverket på 25 miljoner som M ville genomföra, men som nu inte blir av.

I stället är det övergångsbudgetens anslag som gäller för myndigheten. Men då den saknar politiska reformer och bara räknas upp för kostnadsökningar saknas anslag till tidigare aviserade satsningar.

Den nu gällande budgeten innehåller kraftigt minskade anslag till Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, som Arbetet tidigare skrivit om.

– De vill egentligen lägga ner Arbetsförmedlingen som den ser ut i dag, men nu gör de bara en random neddragning för att se hur det går, säger Ali Esbati.

Enligt Arbetsförmedlingen kommer det i praktiken innebära att 4 500 personer kan komma att sägas upp.

Dels på grund av tidigare besparingskrav, som innebär att personalstyrkan behöver minskas med 1 000 personer, dels på grund av minskade anslag i den nya budgeten.

– Jag utgår från att siffrorna kommer att justeras, eftersom konsekvenserna inte överensstämmer med intentionerna. Det oklara politiska läget och vad en ny regering gör när en sådan är på plats gör också att det blir svårt att förutse det faktiska utfallet. Men myndigheten måste självklart förbereda en större omställning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar.

Britta Lejon, ordförande för fackförbundet ST, är mycket kritisk till budgeten och hur den har tagits fram.

– Den statsbudget som nu kommer att gälla har inte kunnat beredas på normalt sätt. Därför är effekterna av budgeten svåra att se. Dessutom finns en risk, eller möjlighet beroende på hur man ser det, att budgeten rivs upp av ett nytt budgetbeslut från en ny regering inom kort. Detta får orimliga konsekvenser för de statliga verksamheterna. Det är inte förenligt med en bra personalpolitik, säger hon i en kommentar.

Budgeten innehåller även stora neddragningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

– Det kommer att slå mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. I slutänden kommer det även drabba kommunerna som kommer att få ökade kostnader för försörjningsstöd, säger Ali Esbati.

Från fackligt håll har man reagerat på neddragningarna och anser att riskerar att försvåra en aktiv arbetsmarknadspolitik.

– Det riskerar att leda till högre arbetslöshet. Deras förslag kommer även drabba långtidsarbetslösa och nyanlända som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, när de drar ner på insatser som extratjänster och studiestartsstöd, sa LO-utredaren Adnan Habibija tidigare till Arbetet.

De vill egentligen lägga ner Arbetsförmedlingen som den ser ut i dag, men nu gör de bara en random neddragning för att se hur det går

Ali Esbati (V)

Även Unionen ser problem med budgeten vad gäller att möta företagens kompetensbrist. Framför allt då det saknas satsningar på utbildning.

– Yrkeshögskolan kan snabbt bidra till att minska bristen på kvalificerad arbetskraft och kan därmed leda till fler jobb i Sverige. Det är olyckligt att den planerade stora utbyggnaden av yrkeshögskolan saknas i budgeten, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Svenskt Näringsliv är desto mer positivt och anser att budgeten i stället är jobbskapande, framför allt med tanke på det sjätte jobbskatteavdraget.

– Det man gör för att förstärka jobbskatteavdraget är verkligen nödvändigt eftersom företagen just nu skriker efter kompetens och en sådan åtgärd leder till att fler väljer att arbeta mer, säger chefsekonomen Bettina Kashefi.

Arbetsgivarorganisationen Almega menar att det är mycket positivt att den nya budgeten kraftigt höjer rut-avdraget.

– Att rut-branschen är särskilt väl lämpad att ta hand om personer med svag koppling till arbetsmarknaden vet vi sedan länge. Hela 75 procent av de som får ett jobb i branschen var tidigare arbetslösa, och när medarbetare slutar går 43 procent till ett nytt jobb i en ny bransch och 24 procent till studier, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega i ett pressmedddelande.