Företagaren grips med svarta cash

Mannen grips 11.37 vid en mack i norra Stockholm. I ena byxfickan har han 16 000 kronor. Ytterligare 67 000 bränner i en innerficka. Hundralappar, femhundralappar, någon enstaka tusenlapp.

Sedlarna har han hämtat från kontantkassan på en Icabutik i närheten.

Pengarna skulle normalt sett ha lämnats till ett värdehanteringsföretag som sätter in dem på matbutikens bankkonto. Så gör man ibland, andra gånger hämtas kassan så som nu skett. Då används pengarna till svarta löner åt personer som diskat på flera ansedda Stockholmsrestauranger.

Men denna gång, den 29 april 2016, tar alltså polisen hand om sedlarna.

Samma dag gör polisen husrannsakan på flera platser. Aftonbladet publicerar bilder på när piketstyrkan slår till mot den välkända restaurangen Ulla Winbladh på Djurgården.

Några månader senare dömer tingsrätten företagaren som greps vid macken till 2,5 års fängelse och 5 års näringsförbud. Han hade hyrt ut diskarna till restaurangerna via sitt bemanningsföretag.

Men historien slutar inte där. Skatteverkets handläggare fortsätter nysta och kräva pengar av de inblandade.

Diskarna krävs på skattepengar

I år har turen kommit till dem som skrubbade tallrikarna på Ulla Winbladh.

Nu ska de skatta för löner som de, enligt Skatteverket, fått svart under 2014–2016. Åtminstone sex personer har fått det beskedet.

Fyra värjer sig mot kraven i sina svar till myndigheten. När Skatteverket ser svarta löneinbetalningar på deras konton uppger de att insättningarna är spelvinster, privata lån och gåvor från släktingar.

Männen säger sig ha varit arbetslösa, föräldralediga, bortresta eller på kurs med Arbetsförmedlingen när Skatteverket menar att de diskat.

De hävdar att arbetsgivaren utnyttjat deras personuppgifter när han hyrt ut andra diskare.

”Jag är ett offer för arbetsgivarens plan för att undvika skatt eller betala lägre löner till fattiga anställda eller behålla mer pengar än han förtjänade”, skriver en av dem när han överklagar krav på över 100 000 kronor till förvaltningsrätten. Domstolen har ännu inte avgjort målet.

I karaktäristiskt knastertorr ton avfärdar Skatteverket förklaringarna: ”Restauranger torde ha samma behov av arbetskraft under hela året och det förefaller därför enligt Skatteverkets mening mycket märkligt att du skulle ha blivit uppsagd i augusti 2015, vilket även var den tidpunkt då du kvalificerat dig för att få ersättning från A-kassan.” 

Skatteverket: Misstänkt a-kassefusk

Skatteverket menar alltså att mannen har fått ersättning från HRF:s a-kassa samtidigt som han har diskat mot svart ersättning. Samma sak gäller åtminstone fyra personer till.

Karin Pettersson, chef för HRF:s a-kassa, säger att det är ovanligt att de får information om att någon jobbar svart och samtidigt får ersättning.

– Om vi får en anmälan om detta skriver vi till medlemmen eller arbetsgivaren och frågar. Får vi inte in något så kan vi inte utreda vidare, säger hon.

Finns det bevis krävs pengarna tillbaka och polisanmälan kan göras.

Två golfkompisar samarbetar …

Diskarnas arbetsgivare, han som greps med pengar från Ica i fickorna, har erkänt att han betalat svarta löner. Han har uppgett att inledande slarv ledde till fartblindhet och medvetet fusk.

Det var inget småfifflande han råkade dra igång. Runt 13 miljoner kronor ska ha frigjorts till svarta löner mellan 2012 och 2016.

Det mest klassiska sättet att få loss svarta pengar är bluffakturor. Sådana finns inte med här. I stället frigör Icabutikens ägare, oklart hur medvetet, pengar till svarta löner via sin kassa.

Men naturligtvis skänker han inte bort sina kontantkassor till disklöner.

Nu gör en tredje aktör entré i berättelsen, vi kan kalla honom golfaren. Han och Icahandlaren är gamla kompisar, de spelar golf ihop. Oftast hämtar golfaren ut kontanterna från butiken. Några gånger, som på dagen för gripandet, är det bemanningsföretagaren som hämtar dem.

Oavsett vilket sätter golfaren in motsvarande belopp på Icabutikens konto.

… kring omständlig fakturahantering

Så här hänger det ihop: Golfaren har ett bolag som har i uppdrag att hantera bemanningsföretagets fakturor, det heter att de belånas.

När restaurangerna ska betala för disk och städ går pengarna därför till golfaren.

Han borde i sin tur betala motsvarande belopp, minus arvode, till bemanningsföretagaren.

I stället för han över större delen till kontot på Ica och byter dem mot affärens kontantkassor. Över 13,5 miljoner har satts in på Icakontot.

Samtidigt: Lönebidrag från statskassan

Icahandlaren och golfaren friades av tingsrätten. De uppgav att bemanningsföretagaren sagt att han behövde kontanter för att betala löner till asylsökande som inte kunde öppna konton.

Efteråt har Skatteverket ändå krävt de båda männen på höga skattebelopp för pengar de antas ha tjänat på upplägget. Den dömde bemanningsföretagaren har på samma sätt krävts på närmare sju miljoner kronor i skatt. Han har överklagat men förlorat.

Samtidigt som företagaren undanhöll skatt drog han sig inte för att år efter år ta emot skattemedel i form av lönestöd för sina anställda. Arbetsförmedlingen kontrollerar exempelvis skatteskulder när bidrag beviljas.

Eva-Lena Edberg, chef på Arbetsförmedlingens enhet för uppföljning och kontroll, säger att man sedan bara kan kontrollera en arbetsgivare gentemot de personer hen får stöd för.

– Men det skulle mycket väl kunna vara så att en arbetsgivare sköter sig prickfritt gentemot just dem som har stöd, säger hon och konstaterar att det är svårt att veta vad som pågår i övriga verksamheten.

I dag: Restaurangerna anställer diskare

När bemanningsföretagarens fusk hade avslöjats anställdes diskarna vitt av Ulla Winbladh och ett par andra restauranger i samma koncern.

Restaurangens vd Stefan Söderman säger att man levde i tron att allt sköttes som det skulle.

Det inträffade har påverkat hur restaurangerna anlitar disk- och städpersonal.

– Vi har nu under hösten startat upp ett eget bolag som heter DJV bemanning, säger Stefan Söderman till Arbetet.

Nu ska städ- och diskpersonal anlitas den vägen, inom koncernen.

– Det är ett sista led från vår sida för att verkligen kunna säkerställa att det sköts som det ska.

Så skapades kontanter till svarta disklöner

Bemanningsföretagaren behövde kontanter för att avlöna sina diskare och städare – och det ledde till ett avancerat upplägg. Nu är han dömd för skattefusk. Medhjälparna går fria – de hävdade att företagaren sade att han behövde kontanter för att hans anställda var asylsökande som inte kunde öppna bankkonto.

  1. Man som driver bemanningsföretag.
  2. Bemanningsföretagaren anställer diskare.
  3. Restauranger hyr in diskarna.
  4. Restaurangerna betalar för diskjobbet till bolag som sköter faktureringen på uppdrag av av bemanningsföretaget.
  5. Bolagets ägare sätter in pengar på en lokal Icabutiks konto.
  6. Icahandlaren ger bolagets ägare motsvarande belopp ur butikens kontantkassa.
  7. Bolagets ägare lämnar kontanterna till diskarnas arbetsgivare, alltså bemanningsföretagets ägare.
  8. Diskare får svarta löner, betalade med pengarna från Ica.