2019 får Arbetsmiljöverkets 767,6 miljoner att röra sig med, enligt övergångsregeringens budgetförslag. Det är 6,4 miljoner kronor mindre än vad regeringen räknade med i budgetpropositionen 2018.

Under 2018 fick myndigheten också 25 miljoner kronor extra i den ekonomiska vårpropositionen för kompetenshöjande och förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i arbetslivet. Den satsningen får ingen fortsättning.

– I och med att vi får mindre pengar 2019 än vi har haft i år måste vi prioritera om och dra ner på någonting, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

– Vilka de konkreta förändringarna blir är för tidigt att säga. Verkets ledningsgrupp kommer att sätta sig i slutet av veckan för att titta på det: Var vi kan göra omprioriteringar, var vi kan göra neddragningar, och framför allt hur de målsättningar vi har att sänka sjuktalen i svenskt arbetsliv ska påverkas så lite som möjligt.

Arbetsmiljöverket har fått ökade resurser de senaste åren, efter en period då Alliansregeringen valde att spara på arbetsmiljöområdet.

Den rödgröna regeringen har lanserat en arbetsmiljöstrategi för år 2016 – 2020 som (med regeringens egna ord) innebär höjda ambitioner.

Strategin innehåller bland annat en nollvision för dödsolyckor och mer förebyggande arbete vad gäller den psykosociala arbetsmiljön.

Antalet inspektioner ute på arbetsplatserna minskade år för år fram till 2015, men den utvecklingen har brutits. Arbetsmiljöverket har anställt omkring 50 nya inspektörer de senaste tre-fyra åren.

Att förstärkningen av Arbetsmiljöverket nu avbryts beror på att Sverige inte har fått en ny regering efter valet.

Övergångsregeringen avhåller sig från alla reformer och satsningar. De 763 miljoner kronor som anslogs för Arbetsmiljöverket i budgetpropositionen för 2018 har bara räknats upp för pris- och löneökningar, vilket alltså betyder 767,6 miljoner för 2019,

En mindre del av Arbetsmiljöverkets anslag ska också användas för att hjälpa den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle att komma igång.

– Till det kommer de allmänna krav på effektivisering som gäller alla myndigheter, säger Håkan Olsson, som när Arbetet ringer inte kan ge en exakt siffra för hur stort det sammanlagda sparkravet blir.

Kommer de minskade resurserna att påverka antalet anställda?
– Det är jättesvårt att säga på kort sikt. Men vår klara ambition är att vi inte ska behöva säga upp någon personal, utan så långt som möjligt jobba med omprioriteringar av insatser, svarar Håkan Olsson.