Lilla Kambodja i Sydostasien är ett land många svenskar bryr sig om.

Sedan Röda khmerernas blodiga regim störtades 1979 har Sverige och Sida pumpat in stöd och pengar för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter.

Fackliga rättigheter är i fokus: Det pågår sedan 2014 ett fyrpartssamarbete mellan Sverige, ILO, H&M och IF Metall som syftar till bättre industriella relationer inom textilsektorn. Men i stället har Kambodja nu avskaffat demokratin och fackliga företrädare svartlistas.

Ledaren de senaste 33 åren är den gamle Röda khmer-generalen Hun Sen.

Han har följt den vanliga handboken för diktatorer: burat in den främsta oppositionsledaren, stängt ner oberoende medier och låst in journalister för påhittade anklagelser.

Hun Sen avfärdar kritiken med att hänvisa till allt stöd de får från Peking.

Kinas nya ekonomiska sidenvägar, Bälte- och Väg-initiativet cementerar utvecklingen.

Tydligaste exemplet är den ekonomiska specialzonen i Sihanoukville. Kambodjas textilindustri är totalt dominerad av kinesiska fabriker som utnyttjar de förmånliga villkoren Kambodja får från EU och USA.

En studie av forskare vid universitetet i Amsterdam fann att fabriksägarna i zonen har en samordnad strategi för att exploatera arbetare. De får bara korttidskontrakt och de som försöker organisera fackligt sparkas och svartlistas.

Men samtidigt har Kina skapat 21 000 jobb i zonen, och den siffran kan stiga till 80 000 redan år 2022.

Ett massivt inflöde av kinesiska lån och investeringar har gjort att Kambodja i dag mer och mer liknar ett kinesiskt dotterbolag. Under 2017 undertecknades byggkontrakt värda 17,5 miljarder dollar i ett land vars hela BNP bara var dryga 20 miljarder.

Kambodjas ekonomi växer snabbt. Men de massiva lånen har också gjort att Kambodja hamnat i beroendeställning till Kinas kommunistparti.

Vägen verkar lagd mot ökat förtryck och mindre demokrati. Men EU har fortfarande ett trumfkort. EU är Kambodjas viktigaste exportmarknad.

Upplägget kallas ”Allt utom vapen” och ger Kambodja tullfri tillgång till EU på alla varor utom, ja gissa vad. De villkoren har getts med krav på respekt för arbetarrättigheter och mänskliga rättigheter.

EU varnade redan tidigare i år att avtalet kan vara i fara. För Sverige och övriga givarländer är Hun Sens diktatur hur som helst ett uselt resultat på årtionden av stöd. Det borde leda till granskning vad som gjordes fel.