Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Sedan midnatt till tisdagen gäller USA:s sanktioner mot Iran i praktiken. Och även om sanktionerna har varit väntade sedan president Donald Trump drog USA ur kärnenergiavtalet och den ekonomiska effekten redan syns tydligt är besvikelsen stor i Iran där det politiska läget är spänt.

I helgen bröt våldsamma protester ut på flera håll i Iran där missnöjet är stort över president Hassan Rohani och hans regering.

Det handlar dels om missnöje över sanktionerna och det försämrade ekonomiska läget men även om korruption och Irans inblandning i konflikten i Syrien som kostar enorma summor, enligt Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

– Rohani gick till val för bara ett år sedan med stora löften om bättre ekonomi och ökad välfärd. Det lilla hopp som många då hade har nu slocknat och folk har förlorat förtroendet och förhoppningen om att det skulle bli bättre, säger han.

För mindre än en vecka sedan sade USA:s president Donald Trump att han var villig att träffa Rohani utan förhandsvillkor, något som utrikesminister Mike Pompeo senare motsade när han gick ut med en lista på krav som Iran måste uppfylla innan ett möte kan ske.

– Det gör det svårt för Rohani att ta utfästelsen på allvar. Hur ska Iran kunna lita på USA?

Den högerfalang som inom Iran var emot kärnenergiavtalet har också fått ökat inflytande och från den sidan ses nya förhandlingar med USA som kapitulation.

Och frostigare relationer mellan USA och Iran är svåra att föreställa sig. Nästa steg skulle vara någon form av konfrontation, enligt Fazlhashemi.

– Men det är något som jag inte tror att någon sida är beredd på just nu, säger han.

På kort sikt är det inte mycket som kommer att förändras efter det att USA:s sanktioner trätt i kraft. Många företag har redan aviserat, och i vissa fall till och med hunnit inleda, att dra sig tillbaka från den iranska marknaden, säger Rouzbeh Parsi, Irankännare och forskare vid Lunds universitet.

Flera länder som är viktiga för Irans utrikeshandel som Kina, Indien och Turkiet har även signalerat att de kommer att fortsätta att handla med Iran. Amerikanerna har också varit otydliga med vad de vill med sanktionerna och varför andra länder ska följa efter.

– När (den tidigare amerikanske presidenten) Obama införde sanktioner var det med motiveringen att tvinga Iran till förhandlingsbordet. Den strategin finns inte i Trumps hot. Han vill att andra länder ska sluta köpa iransk olja punkt, säger Parsi och fortsätter:

– Man har inte har lagt fram någon realistisk strategi när det kommer till att försöka förhandla med Iran om någonting. Man har inte heller lyckats övertala någon om att det avtal som fanns var värt att bryta. I det avseendet är det lite uppförsbacke för USA.

Även EU har meddelat att man fortsatt står bakom kärnenergiavtalet och arbetar med att skydda företag från de amerikanska sanktionerna.

– EU har tydligt signalerat att det är USA, Israel och Saudiarabien som är isolerade och att resten av världen står bakom kärnenergiavtalet. Det skulle kunna ge ett visst andrum till den iranska administrationen, säger Fazlhashemi.

– Men framtiden hänger mycket på hur det andrummet ser ut och om opinionen i Iran nöjer sig med det.

USA:s sanktioner mot Iran

Sanktionerna kommer att införas i två steg. Initialt kommer Iran att blockeras från amerikanska finansiella institutioner samt vissa nyckelindustrier som bilar, mattor, silver- och guldsektorn samt metallindustrin.

Den 5 november införs också restriktioner mot iransk olja, något som väntas slå hårt mot landets ekonomi.

Källa: TT