Alla är överens om att de som antas till högskolan måste ha de kunskaper som krävs för att klara studierna.

Men hur de har skaffat kunskaperna spelar mindre roll, anser regeringen, som i mars i år föreslog ett nytt, nationellt behörighetsprov där de som saknar gymnasiebetyg får visa vad de kan.

Regeringen lade fram sitt förslag i mars i år, och i går debatterades det i riksdagen.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna var skeptiska till förslaget, som på förhand alltså såg ut att falla.

Men Sverigedemokraterna valde att stödja ett eget förslag, och inte förena sig med de fyra övriga borgerliga partierna.

När Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för regeringens förslag fick det därmed tillräckligt stöd för att antas av riksdagen.

– Det är oerhört glädjande. Vi har tagit ett viktigt steg mot det livslånga lärandet, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S).

– Inte minst de som har gått yrkesprogram på gymnasiet utan att läsa alla ämnen som krävs för att komma in på högskolan får nu en ny möjlighet. Många har byggt på sina kunskaper i arbetslivet. Chansen att de ska läsa på högskolan ökar om de slipper läsa in ämnen på komvux.

LO och TCO stöder tanken på ett nationellt behörighetsprov. För LO är det inte minst en jämlikhetsreform.

Många som har gått yrkesprogram på gymnasiet skulle behöva läsa vidare för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden, men har i praktiken varit utestängda från högskolan.

Problemet accentuerades av Alliansregeringens reform av yrkesprogrammen, som innebar att de ämnen som krävs för behörighet till högskolan inte längre var obligatoriska.

Helene Hellmark Knutsson hoppas att hon redan före höstens val ska hinna ge Universitets- och högskolerådet uppdraget att utveckla ett nationellt behörighetsprov.

I så fall kan behörighetsprovet vara på plats i mitten av nästa mandatperiod – om inte en ny riksdagsmajoritet river upp gårdagens beslut.