Reglerna för vem som får studera på högskolan har ändrats flera gånger de senaste åren.

– Resultatet har blivit ett lapptäcke av otydliga regler. Vi vill göra det klart och tydligt vad som krävs för högre utbildning, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S).

De som söker till högskolan måste förstås ha de kunskaper som krävs för att klara studierna.

Men hur de har skaffat kunskaperna ska inte längre spela någon roll, enligt det förslag som regeringen nu har lagt fram.

Även i fortsättningen kommer gymnasiebetyg vara det vanligaste sättet att visa att man har den grundläggande behörigheten för högskolestudier.

Men regeringen vill införa ett nytt, nationellt behörighetsprov, där de som har skaffat kunskaper på annat sätt, till exempel i arbetslivet, får visa vad de kan.

– Det kommer att främja inträde till högskolan lite senare i livet, säger Helene Hellmark Knutsson. På så sätt kan vi minska den sociala snedrekryteringen till högre studier.

Reformen gynnar även jämställdheten, enligt ministern. I dag går klart fler flickor än pojkar vidare till högskolestudier.

– De som har gått ett yrkesprogram på gymnasiet, och inte fått behörighet för högskolestudier, får en ny chans genom behörighetsprovet. Fler killar kan hoppa på om de inte måste läsa in gymnasiebetyg på komvux, säger Helene Hellmark Knutsson.

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin välkomnar regeringens förslag.

– Det är oerhört viktigt att vi får fler vägar in till högre utbildning. Kraven i arbetslivet ökar, då behöver fler skaffa sig högskoleutbildning.

– Även om man inte har fullgjort en gymnasieutbildning ska man ha möjlighet att ta sig in på högskolan. Väldigt många har utvecklats i sitt jobb, där digitaliseringen gör att man måste skaffa ny kunskap. Ett behörighetsprov blir ett slags validering av den kunskapen. En kanonbra jämlikhetsreform.

Även TCO välkomnar förslaget, därför att det öppnar en väg in till högskolan för yrkesarbetande som varit utestängda då de saknar fullständiga gymnasiebetyg.

– Det viktiga är att ha rätt kompetens, inte hur man har uppnått den, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Till en rad populära utbildningar brukar det finnas fler sökande än det finns platser. Regeringen föreslår en ny huvudregel för hur urvalet till dessa utbildningar ska ske.

Minst en tredjedel av platserna ska fördelas med betyg som urvalskriterium, och minst en tredjedel ska fördelas utifrån resultat på högskoleprovet.

Därtill föreslår regeringen att högskolorna själva ska få bestämma om lokala urvalsgrunder.

Upp till en tredjedel av utbildningsplatserna ska få tillsättas med de lokala kriterierna som grund.

– Vi vill att högskolorna jobbar även med lokala kriterier. Det kan bredda urvalet till attraktiva utbildningar, säger Helene Hellmark Knutsson. Till exempelvis läkarutbildningen finns redan lämplighetstest på vissa orter, sådana urvalsmetoder kan minska den sociala snedrekryteringen.

Jämfört med den utredning som regeringen har utgått från innebär de här förslagen att färre ska tas in med betyg som grund, medan fler kan komma in via högskoleprovet.

– Det är viktigt att högskoleprovet finns som en andra chans, säger Helene Hellmark Knutsson. Högskoleprovet är väl förankrat.

Ser du ingen risk att elever satsar mindre på gymnasiestudierna när betyg tonas ner som urvalskriterium?
– Nej, gymnasiestudier ska alla ha, svarar Helene Hellmark Knutsson. Det är en förutsättning för att man ska ha tillträde till arbetsmarknaden.