I en stor intervju i veckans nummer av Arbetet framhåller Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att politiker inte bör sätta löner. Men sanningen är att hans eget parti sluter upp bakom Moderaternas krav på att politikerna i riksdagen ska köra över både fack och arbetsgivare och i stället bestämma lägstalöner politisk, enligt lag.

Åkesson tänker sig också att Moderaternas skattepolitik är den bästa för svenskarna, trots att de vill skära kraftigt i den välfärd som främst skyddar arbetare.

SD vill därutöver öka undantagen från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, från två till fem personer, vilket innebär att las helt sätts ur spel på en stor del av svenska arbetsplatser.

Partiledarna till svars

Jimmie Åkesson: Partipolitik i facket är direkt fel

Politik

Åkesson minns tydligen inte heller att hans parti röstade nej till nya regler för lön och arbetsvillkor vid offentlig upphandling. Sverigedemokraterna röstade ja först efter att Kristdemokraterna hade accepterat ett mer urvattnat förslag med sämre regler för arbetare än den regeringen hade föreslagit.

Hur länge ska Sverigedemokraterna egentligen kunna föra svenska folket bakom ljuset om att de företräder ”arbetare”. Det är ju tvärtom plågsamt tydligt att de SD företräder en konsekvent och djup högerpolitik i de frågor som berör arbetares grundläggande rättigheter.

Arbetets intervju är mycket avslöjande och vittnar om hur sällan partiernas arbetsmarknadspolitik egentligen granskas utifrån ett klassperspektiv.

Att Sverigedemokraternas fernissa av ”arbetarparti” lätt kan skrapas av blir extremt tydligt vid en seriös granskning av partiets politik.