Av medlemmar i LO-förbunden har alltså 10 procent av kvinnorna blivit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under det senaste året.

Bland män handlar det om 2 procent.

Och majoriteten av dem har blivit det flera gånger under det senaste året. Det visar en kartläggning som LO presenterar i dag, måndag.

I kartläggningen framgår också att det handlar mycket om att ställa rätt frågor för att få reda på om det förekommer sexuella trakasserier.

För många svarar nej på den direkta frågan om de själva är utsatta.

Däremot svarar fler ja på konkreta frågor om sådant som oönskade sexuella närmanden, kommentarer och anspelningar.

– Här finns en stor diskrepans. Konkreta händelser verkar vara lättare att berätta om, men man kopplar inte ihop det med något som går in under arbetsmiljö- eller diskrimineringslagen, sa Joa Bergold utredare på LO och den som skrivit rapporten under ett seminarium där rapporten presenterades.

Det vanligaste är att utsättas för pornografiska bilder, könsord eller nedsättande kommentarer. Krav på sexuella tjänster är inte vanligt generellt, med undantaget för Kommunals medlemmar där en av tio svarar ett ja.

Det är sällan chefer som trakasserar. Enligt 20 procent kommer oönskade sexuella beteenden från arbetskamrater.

Men arbetarkvinnor sticker ut även här.

Bland dem uppger 60 procent att det kommer från andra, så kallade ”tredje personer”: kunder, klienter, elever eller patienter.

Det kan förklaras av att fler kvinnor än män jobbar i yrken där man kommer i kontakt med människor.

– Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste uppvärderas. Det är här fröet sås. Och fackligt förtroendevalda, skyddsombud, måste ha radarn på och se det som en facklig fråga. Inte en individuell. Det är inte heller bara samhällets fel ” det är sexismen, jag kan inte göra något”. Här måste vi bli spetsigare, säger Joa Bergold.

Ett problem som tas upp i rapporten är att arbetsgivarens ansvar inte är reglerat när det gäller sexuella trakasserier från tredje person.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön ska det finnas en plan för att motverka hot, våld och kränkande särbehandling.

Men runt hälften av arbetarna i undersökningen uppger att de inte fått någon information av sin arbetsgivare om hur de ska gå till väga eller vem de ska vända sig till om de utsätts för sexuella trakasserier.

LO skriver i rapporten att man vill att lagstiftningen skärps när det gäller trakasserier från tredje person.

Det är Novus som på uppdrag av LO frågat medlemmar i de olika förbunden om sexuella trakasserier på jobbet.

Undersökningen genomfördes i januari och februari i år.

1 200 personer, proportionerligt fördelade utifrån storleken på de olika förbunden, deltog.

Vad är sexuella trakasserier på jobbet?

Handlingen måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur. Det får inte handla om vad diskrimineringslagen kallar för ”bagatellartade händelser”. Men om sådana upprepas kan det hålla juridiskt. Det är den som utsätts som har rätt att definiera vad som räknas som sexuella trakasserier. Men det är också dennes ansvar att göra tydligt att man uppfattat situationen som kränkande.