I höstas kom det överraskande beskedet. På en pressträff presenterade Moderaterna sitt förslag om att ändra lagen om anställningsskydd, las.

– Kompetens är den nya tryggheten, sade dåvarande arbetsmarknadspolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson.

Kompetens, inte anställningstid, ska få störst betydelse när en arbetsgivare vill säga upp på grund av arbetsbrist, löd förslaget.

– Om detta blir det strid varje dag fram till valet, sade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till Kommunalarbetaren, efter att beslutet klubbats på M-stämman.

De nya moderaterna hade blivit gamla igen, sade kritikerna. Partiet hade vinkat av Fredrik Reinfeldts ”rör inte arbetsrätten”-linje och närmat sig MUF, som vill slopa turordningsreglerna helt.

Moderaterna vill att turordningsreglerna ska ”moderniseras” om det blir en alliansregering efter valet, var Elisabeth Svantessons besked.

Med ett halvår kvar till valet väcker signalerna oro i de fackliga leden.

– Jag tror att Moderaterna är ute efter att arbetsgivaren ska kunna välja ut den de tycker är bäst. Och det är något subjektivt. Ändrar man lagstiftningen åt det hållet överför man en hel del makt till arbetsgivarna, sade TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom i höstas.

Fortfarande är många frågor obesvarade. Endast i ett avseende finns tydlig borgerlig enighet. Allianspartierna vill utöka tiden för provanställning från sex till tolv månader.

Dessutom vill samtliga att kompetens ska väga tyngre än i dag i turordningsreglerna, men vägen dit är oklar. Moderaterna vill att förändringen ska arbetas fram i samtal med parterna.

Liberalerna vill ha kvar paragraf 22 i las, där turordningsreglerna regleras, men ändra så att kompetens blir viktigare än hur länge någon jobbat.

Reglerna ska vara ”förutsägbara och mätbara”, något Moderaterna också är inne på, och parterna ska fortsatt kunna avtala om annat.

– Vi har inte landat i någon formulering i lagtexten. Hur vi formulerar det vill vi gärna samtala om med arbetsmarknadens parter, säger Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson Said Abdu, tidigare ordförande för Företagarna i Trollhättan.

ARBETSBRIST – så funkar lasreglerna

Arbetsgivaren hävdar att arbetsbrist har uppstått på företaget. Om allt ska gå rätt till finns det bestämda steg för vad som händer sedan – se Arbetets flödesschema!

Klicka på schemat för att se det större!
Grafik: Eva Vaihinen
Faktagranskning: Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, och Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

LO och Svenskt Näringsliv ligger nu i startgroparna för att börja förhandla om en rad frågor som rör anställningstrygghet och omställning. Företagens organisation vill bland annat prata om att ”ändra fokus från anställningstrygghet till kompetens när det gäller turordning”.

Hotet om lagstiftning vilar över de förhandlingarna. Liberalerna välkomnar att parterna samtalar.

– Vi ska definitivt inte gå händelserna i förväg utan avvakta den diskussionen, säger Said Abdu.

Centerpartiet är tydliga, framhåller partiets chefsekonom Martin Ådahl. Kanske det tydligaste partiet av alla, anser han.

– Vi vill premiera folk som satsar på sin kompetens. I dag händer det att personer som satsat på sin karriär i företaget, och vidareutbildat sig, får stå tillbaka gentemot dem som varit längre på företaget. Det är inte riktigt rättvist.

Framför sig ser han en ”tvåstegs-raket”. Först ska alla företag med upp till 50 anställda helt slippa turordningsreglerna. Parallellt ska omställningen stärkas, bland annat genom att personer ska få studiestöd senare i livet.

Nästa steg är att tillsätta en arbetsmarknadskommission. Den ska fyllas av experter, kanske även arbetsmarknadens parter. Målet: en stor reform av arbetsrätten.

Till syvende och sist är anställningstiden den enda lilla trygghet som finns i dag när arbetsgivaren kan styra om arbetet och rita nya rutor så att arbetsuppgifter försvinner

Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer

– Vi kommer inte ta bort las helt och hållet, utan i första steget tänker vi bara en balans i lagtexten mellan kompetens och anställningstid. Sen vet vi att våra motståndare kommer utmåla det som att vi vill ta bort las. Men bara för att vi blir felbeskrivna av motståndarna kan vi inte låta bli att prata om reformer som gjort att Danmark funkar bättre än Sverige i det här avseendet, säger Ådahl.

Gång på gång återkommer Centerpartiet till Danmark. Partiet lyfter landets ”flexicurity”-modell (flexibilitet och säkerhet i ett), med mindre anställningstrygghet och mer omställningsstöd.

C, L och KD vill alla utöka undantaget i turordningsreglerna. Det är också KD:s sätt att få kompetens att väga tyngre än i dag.

”I och med att vi för att främja ett flexiblare arbetsliv vill att undantagen från turordningsreglerna i las ska utökas till fyra personer oavsett företagets storlek, så uttrycker vi precis som M att kompetens ska väga mer i turordningsreglerna”, skriver KD:s presstjänst.

Tonläget i debatten om turordningsreglerna lär bli allt hårdare ju närmare valdagen kommer. De fackliga menar att arbetsgivare redan i dag har makt, inte minst över kompetensen.

De tar beslut om ifall det råder arbetsbrist och vilka arbetsuppgifter som ska finnas kvar efter en neddragning, betonar Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

– Till syvende och sist är anställningstiden den enda lilla trygghet som finns i dag när arbetsgivaren kan styra om arbetet och rita nya rutor så att arbetsuppgifter försvinner.

Tre fackliga förhandlare: ”Sist in – först ut” i praktiken

1. Hur har ni använt las i förhandlingar om uppsägningar?

2. Vad ska man tänka på som facklig förhandlare vid uppsägningsförhandlingar?

SKOLAN Bitte Svensson, tidigare ordförande och förhandlare i Lärarförbundet Herrljunga

Bakgrund: För sex år sedan sades 26 personer upp på utbildningsförvaltningen i Herrljunga.

1 – Vi utgick från sist in, först ut. Vi hade ganska många lärare inom både grund- och gymnasieskola som var övertaliga. Det handlade om att få ner bemanning efter budget, inte efter behov. Efter att ha utgått från sist in, först ut fick vi se på olika lärarbehörigheter. Här styr skollagen och man behöver ”säkra” behörighet inom olika ämnen. Det innebar att det kan ha funnits anställda som var sist in men ändå klarade sig. Skol­lagen går på så vis över las.

2 – Att hålla en god dialog med medlemmarna och ombuden under hela processen. Vi deltog från Lärarförbundet när kommunen bjöd in till omställningsfondens möten och när arbetsgivaren hade informationsträffar. Då kände sig medlemmarna trygga och visste att de kunde vända sig till oss. När man har ett ansikte på någon är det alltid lättare att ta kontakt.

BRUKET Anders Pettersson, ordförande Pappers Avdelning 50, Kvarnsvedens pappersbruk

Bakgrund: 2017 stoppades en maskin på pappersbruket och personalstyrkan skulle minskas, meddelade ledningen. Till sist drabbades cirka 30 arbetare av beslutet, men den totala minskningen blev cirka 122 befattningar inklusive tjänstemän.

1 – Vi har hela tiden försökt driva linjen att det ska vara ”sist in, först ut”. Sedan finns det de som har en sådan kompetens att man inte kan förbi-gå det, exempelvis elektriker. Vi var på väg mot central förhandling, eftersom vi ville att de med mycket lång anställningstid skulle få vara kvar. Men innan den blev av gick arbetsgivaren med på att fem av dem med allra längst tid på bruket skulle få stanna och att 15 skulle få erbjudande om semestervikariat. Vi gjorde en uppgörelse med arbetsgivaren, där det även var avsteg från las.

2 – Att försöka följa ”sist in, först ut” så långt det någonsin går, för det är en trygghet. Blir man uppsagd vet man att det var för att man hade varit här kortast tid, annars blir det som att man blir utpekad och det blir jobbigt när man söker nytt jobb. Ta det så långt det går och ha medlemmarna med dig.

FABRIKEN Rune Johansson, ordförande för IF Metall-klubben på Norma Precision

Bakgrund: Tidigare i år varslade ammunitionstillverkaren Norma Precision i Åmotfors om att 25 arbetare skulle bli av med jobbet. Efter förhandlingar blev det 18 personer som fick gå.

1 – Vår utgångspunkt var ”sist in, först ut”. Sedan visste vi att företaget ville ha ett antal undantag. De kom med sin önskelista och den kunde vi inte gå med på, men efter två veckors förhandlingar kom vi fram till en överenskommelse.

2 – Att vid varje avsteg man tar från ”sist in, först ut” ha ett väldigt bra svar till den som blir drabbad. Det är enormt viktigt att man kan försvara det här undantaget och förklara varför det blev så.