När det talas om kvinnodominerade yrken handlar det oftast om offentlig sektor: vård, skola, omsorg.

Mindre ofta hör man någon ta fajten för den skeva könsfördelningen bland landets löne- och personaladministrationer.

Nio av tio är kvinnor, enligt SCB.

Caroline Mattsson är visserligen lönechef sedan i höstas och tillsammans med en kollega ansvarar hon för tvåtusen anställdas löner fördelat på 90 olika Rusta-butiker, lagret i Norrköping plus alla tjänstemän.

Men innan hon blev chef hade hon jobbat i 15 år med löner i olika roller.

– Jag tror att det är på väg att ändra sig, yrket håller på att bli mer populärt och få högre status. Då blir det intressant för fler.

– Förr var det inte sällan, ja, vad ska man säga, en lönetant. Det sitter i. Man såg det inte som en viktig del i organisationen. Vilket är märkligt, personalkostnader är ju en av de största kostnaderna i ett företag. Så fick ofta en kvinna, som inte sällan hade andra arbetsuppgifter, göra löner vid sidan av.

Hon var själv där. Började som receptionist och fick så småningom ta ansvar för lönerna.

Sedan dess har hon jobbat sig upp, läst såväl arbetsrätt som sociologi.

Du måste ha förståelse och respekt för att lönen är varje medarbetares levebröd

Caroline Mattsson

– Det var roligt. Det går att göra det bredare än att bara knappa in siffror, om man vill förstå hela processen.

Egenskaper och förmågor som är bra att ha är enligt Caroline Mattsson att gilla siffror och systemutveckling, förstå redovisning, se sammanhang och gärna vara intresserad av arbetsrätt, lagar och regler.

Och att kunna möta de anställda. Att ta frågor och ibland besvikelse.

– Du måste vara saklig, ha fakta. Det kan uppfattas som fyrkantigt att jobba med löner, det är lagar och regler och korrekta underlag till allt. Du måste ha förståelse och respekt för att lönen är varje medarbetares levebröd.

Vilken är den vanligaste frågan ni får?
– Semester, folk är noga med sina semesterdagar. Och att man fått för lite pengar.

Varför förstår man aldrig sin egen lönespecifikation?
– Det är ju också en av de vanligaste frågorna. Det ska inte behöva vara så. Men kollektivavtal är komplexa gällande hur saker ska beräknas. Ska avdraget bli rätt måste det vara ett antal rader på lönespecen. Jag har ibland försökt gömma vissa rader för att förenkla, men då kan det blir svårt att förstå. Så transparens är nog bättre, så får man försöka förklara. Men jag förstår dig, du är inte ensam.

En arbetsdag med Caroline Mattsson

08.00 Börjar dagen

Kommer in, läser mejl, prioriterar dagen tillsammans med min koordinator, Sofia.

09.30 Möte

Möte om GDPR, EU:s nya dataskyddsförordning ,som träder i kraft i maj. Vi behöver se över allt, personuppgifter, system, vad får vi spara och så vidare.

12.00 Lunch

Äter lunch på restaurang, veganskt, jättegott!

13.00 Avstämning

Avstämning med koordinatorn. Många frågor om schemaläggning, anställningsavtal och kostnadsfrågor etc.

14.00 Möte

Möte med hr-kollega om årets lönerevision. Går igenom alla parametrar.

15.00 Verksamhetsavtal

Verksamhetsplan för året, att digitalisera alla anställningsavtal är en punkt jag ansvarar för.

16.30 Avrundar dagen, går hem

Om Caroline Mattsson­

Är: 39-årig lönechef för dryga tvåtusen anställda på varuhuskedjan Rusta. Också Knivstabo.

Bakgrund: Gymnasieekonom, som vidareutbildat sig under yrkeslivets gång.

År i yrket: Tre år på Rusta, men jobbat med löner i över 15 år.

Bäst med jobbet: ”Att jag aldrig vet hur dagen ska bli, det kan hända vad som helst när jag kliver innanför dörren på morgonen.”

Sämst med jobbet: ”Lön är alltid ett hett ämne. Man är inte alltid den mest populära personen på företaget.”

Om löneadministratörer

Antal: 14 000.

Arbetsuppgifter: Administration kring löner, personal, avtal.

Medianlön: 28 800 kronor.

Fackförbund: Flera förbund kan vara aktuella, som till exempel Unionen.

Utbildning: Gymnasieskolans ekonomi- eller handelsprogram, eller Yrkeshögskolan. Ibland krävs högskola.

Framtidsutsikter: Goda de närmaste åren, kan vara ett yrke som robotiseras bort så småningom.