Joel Jönsson och Malou Holmström kände redan vid anställningsintervjun att byggbolaget MTA hade en särskild omtänksamhet jämfört med andra företag.

Joel Jönsson är 31 år och har varit snickare i halva livet. I källarlokalen som blivit byggets matsal, och där stämningen är brötig när ett gäng arbetskamrater tar en sen frukost, ser han nöjd ut.

– Det är så sjukt roligt att vara här, säger han, som genast ställde upp när han fick höra av sin kollega Malou Holmström att Arbetet ville träffa snickare och prata om Metoo.

– Jag har sju systrar och är ensam bror, så den här diskussionen kommer ofta upp när vi har söndagsmiddagar. Och så har jag en dotter. Jag känner gott om tjejer som har blivit utsatta. Så det är något jag tycker är intressant och viktigt att prata om, säger han så fort vi slagit oss ner.

Deras arbetsgivare, MTA Bygg, som har bas i Halmstad, men också verksamhet i Varberg och Helsingborg, har en inställning som är unik i branschen, tycker de.

Företagets tre grundare sökte sig själva från en av landets största byggfirmor för att skapa något eget.

I december hade Byggnads 904 kvinnor bland medlemmarna. Det är drygt en procent.

Med 300 anställda lyfter de nu fram arbetsglädje som en viktig del i den externa marknadsföringen.

– De tar allvarligt på när någon känner sig kränkt eller tycker att något är obehagligt. Fel stämning, fel jargong, säger Malou Holmström.

När Metoo-uppropen stod som spön i backen i höstas var de båda på en utbildning i personlig utveckling och medarbetarskap, där bland annat den ofta hårda och sexistiska jargongen i byggbranschen diskuterades.

De ingick i en pilotgrupp som testade om alla skulle gå.

– Det tyckte vi självklart. Så nu ska alla göra det, säger Malou Holmström.

Jag bröt ut i gråt hos farsan och sa att jag kan inte vara snickare, detta klimatet klarar inte jag

Joel Jönsson

I samma veva fick också företagets tjugo kvinnliga anställda (fem bygg- och anläggningsarbetare, sex produktionsledare och nio inom ekonomi/administration) en fråga från ledningen.

– Vår vd Tommy Zryd kom till mig och min kvinnliga kollega och frågade oss om vi hade upplevt något – och om något behövde förändras, säger Malou Holmström.

Redan vid anställningsintervjun kände de båda snickarna av en särskild omtänksamhet. Joel Jönsson la märke till att de noterade namnen på hans fru och barn.

Och båda kommer ihåg hur rekryterarna presenterade företagets organisation.

Malou Holmström minns en upp- och nedvänd pyramid, och Joel Jönsson en cirkel där ledningen fanns i mitten och arbetarna ytterst.

Nej, jag har aldrig blivit nedtryckt för att jag är kvinna. Det har inte ens varit några skämt, eller hård jargong, som syftar på att jag är kvinna

Malou Holmström

Arbetarna ska vara ansiktet utåt, och utan dem har ledningen inget jobb, sas det.

– Man är någon här, man är inte bara ett anställningsnummer, säger Malou Holmström.

För Joel Jönssons del kunde yrkeskarriären ha tagit slut redan under gymnasietiden.

Han kom ut på praktik under byggprogrammet och hamnade på en arbetsplats där arbetskamrater drog grova sexistiska skämt om hans systrar.

– Jag bröt ut i gråt hos farsan och sa att jag kan inte vara snickare, detta klimatet klarar inte jag.

Men såväl pappan som morbrodern, som båda är snickare, sa att det där, som han berättade, det var långt över gränsen för vad som är acceptabelt.

– Det var extra svårt för jag var så ung. Jag hade inte så mycket hår på bröstet helt enkelt.

Hår på bröstet – menar du macho?
– Nej, säger han och skrattar.

– Det har jag väl kanske aldrig varit. Men nu hade jag tacklat det. Det är svårare för nya, för lärlingar på väg in i branschen. Nu kan jag ställa upp för folk som jag råkar träffa på stan. Det är för att morsan är så aktivistisk, vi pratar mycket om att man alltid ska stå upp för de svaga.

Malou Holmström och Joel Jönsson.

Det är en stressig dag på Norra Stenbocksgatan. De 32 nybyggda lägenheterna, fyra på vinden i ett gammalt lägenhetshus och resten insprängda mellan två huskroppar, skulle ha besiktigats.

Men det har blivit uppskjutet några dagar. Kollegerna arbetar för fullt med finliret att passa in en trappa.

Det är inget jobb som Malou Holmström drömmer om. Hon vill forma stora grejer, gjuta väggar, ”se saker hända”. Joel Jönsson, däremot, ägnar sig hellre åt ”smått än stort”.

En sån här dag gäller det förstås att göra det jobb som behöver göras. Men annars är det ”inte bara ska, ska, ska, utan mycket vill” framhåller de.

Och det hindrar inte att Joel Jönsson efter intervjun kilar i väg till sin inbokade massage på arbetstid.

De kan kalla hit en kiropraktor också, om det behövs. Och så får de gymkort.

Och om de själva vill ordna en after work står företaget för notan, förutom alkoholen – vilket de tycker är helt rätt.

De säger att de har en jargong här också. Att de kan vara rätt hårda mot varandra.

Om någon säger: ”Jag har jobbat sen sju i dag”, kan svaret bli: ”Du har varit här ja, men jobbat …”

– Jag tänkte på det förut, när du fick ett samtal och sa ”puss” i luren, samtidigt som du gick förbi Emil Bernhardsson arbetsledaren, och han sa: ”Var det där till mig?”. Men det var väldigt skämtsamt, säger Joel Jönsson.

– Ja, jag och Emil, vi har en sån jargong. Det är inget konstigt, men så kan man inte göra med alla. Nej, jag har aldrig blivit nedtryckt för att jag är kvinna. Det har inte ens varit några skämt, eller hård jargong, som syftar på att jag är kvinna. Aldrig, säger Malou Holmström.

Ibland kanske någon skämtar om att hon är ”biffig”.

Men det är hon, det tränar hon för i women’s physique (som tidigare hette body building), det syftar på henne som person, inte som kvinna, poängterar hon.

Jag tycker att jag märker stor skillnad när det är humor inblandat, och när det är stenallvarligt

Joel Jönsson

Joel Jönsson säger att även om humor har gråzoner så är saken egentligen ganska lätt.

– Jag tycker att jag märker stor skillnad när det är humor inblandat, och när det är stenallvarligt. Till exempel rasism eller homofobi eller om någon hyser ett agg mot kvinnor. Man märker det så tydligt i hur de pratar, vad de säger, att nu menar han allvar, nu är det inget skämtsamt i detta över huvud taget.

Själv hörde han på ett tidigare bygge någon som ojade sig homofobiskt över en reklamfilm där en manlig fotbollsspelare kysser en man i publiken.

Då sa han ifrån till platschefen efteråt, som under nästa rast sa till.

– Man ska sluta vara så feg, säger Joel Jönsson.

– Ja, och det gäller chefer också, tillägger Malou Holmström.

Och vad ledde då Metoo-uppföljningen till? Malou Holmström som också är skyddsombud har ett tidigare exempel på en nyanställd som körde en sexistisk jargong (mot en man).

Han är inte längre kvar på bygget. De dåliga erfarenheter som hon och hennes kvinnliga kollega berättade om handlade i stället om underentreprenörer.

De fick beskedet att höra av sig direkt till vd, han sa: ”Jag har alltid tid att prata, vad det än är”.

Underentreprenörer som inte sköter sig ville ledningen helt enkelt inte veta av.

Då ska den personen bort, berättar Malou Holmström:

– Då får de skicka någon annan som kan bete sig, så sa de.