Sandra Lund, reporter: In kommer Gösta, Philemon Arthur & The Dung
– Den sätter sig, och har suttit där i någon del av hjärnan i 20 år. Ibland när jag blir trött på någon gör jag en särskild min och halvsjunger In kommer Gösta. Det borde fler göra.

Eva Vaihinen, AD: I am the Walrus, The Beatles
– Konstig låt och konstig text. Surrealism i popform. Och ibland måste man ju sitta på en cornflake.

Anders Emretsson, redigerare: Groove is in the Heart, Deee-Lite
– Konstiga låtar är ju sällan särskilt trallvänliga, men den här fastnade direkt och har blivit kvar i 27 år. I början var jag mest irriterad men med tiden har jag insett att jag snudd på älskar den och kan tralla med gott samvete.

Kim Nilsson, webbredaktör: Birthday, The Sugarcubes
Skriet av Edvard Munch är ett av världens mest välkända konstverk och popens motsvarighet måste vara isländska Björk som i sina bästa stunder får ett gutturalt vrål att låta som ljuv musik. Inte minst i denna klassiker från tiden i isländska gruppen The Sugarcubes.

Mårten Nilsson, reporter: People are Strange, The Doors
– En del dagar missförstår folk allt man säger. Människor tittar konstigt på en. Världen känns främmande. Eller är det man själv som har blivit konstig?

Linda Flood, reporter Global: Tjo vad det var livat i holken i lördags, Povel Ramel
– Vad är det här för låt egentligen? Har de senaste veckorna gått runt på redaktionen och nynnat på låttiteln men inte lyssnat på hela texten förrän nu. Men tjo vad det var livat. Not.

Erik Larsson, reporter Global: Tjockar igen, Ozo
– Det börjar med att man vill spexa lite med en lustig låt och slutar med att man säljer sin själ och hoppar med benen i takt. Blir alltid på gott humör då jag hör de här tipsen om hur man ska göra för att ta sig fram i trafiken snabbt – lägg i en växel till.

Martina Frisk, reporter: Cowboys, Portishead
– När allt känns skevt och du absolut inte vill lämna den sinnesstämningen.

Yonna Waltersson, chefredaktör: Är det konstigt att man längtar bort nån gång, Lena Andersson
”I staden där studerar man. Där har man sin fabrik. // Där har man sitt kontorslandskap, sin marknad, sin butik. Man talar om sin marknadsdel, sitt jobb och sin säsong. // Är det konstigt att man längtar bort nån gång?”
– Denna låt fångar novemberkänslan så väl. MEN! Det betyder att man behöver desto mer kul. Konstutställning och god middag med kollegorna blir ju toppen då!

Karl Martinsson, reporter:  Strangers in the Night, Frank Sinatra
– Motivering överflödig

Jenny Berggren, reporter: Bjurö klubb, Laleh
– Ganska fin bit, men texten är lite som ett konstverk en gillar men inte begriper. Vad menas med den där valen?

Lyssna på hela lista här

Här kan du lyssna på Arbetets tidigare musiklistor.