Sedan en dryg månad har samtliga LO-förbund utom Transport förhandlat med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv om en modell för att få nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb, vilket Arbetet tidigare berättat om.

Nu har förhandlingarna nått sitt mål.

– Vi har ett förslag till en principöverenskommelse. Den är inte juridiskt men moraliskt bindande, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare som lett förhandlingsarbetet för LO-förbundens räkning.

– Det här ger en signal till staten om att vi är eniga om att prova en modell om de är beredda att leverera på ett antal punkter. Om staten gör det kommer vi sedan att teckna branschöverenskommelser i de olika branscherna, fortsätter han.

Överenskommelsen ska gälla nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste tre åren, personer under 26 år som varit arbetslösa i sex månader och andra som varit arbetslösa i minst ett år.

De ska enligt förslaget kunna erbjudas etableringsanställningar, som ska vara visstidsanställningar på maximalt två år som sedan ska övergå till tillsvidareanställningar.

– Det handlar alltså om riktiga jobb, och inga hitte-på-jobb. Det ska i normalfallet bli vanliga anställningar av det. Det har varit viktigt för oss, säger Veli-Pekka Säikkälä.

De anställda ska få en disponibel inkomst, det vill säga lön efter skatt, som motsvarar den disponibla inkomsten för en anställd med en normal avtalsenlig lägstalön på den svenska arbetsmarknaden.

Vad det innebär är ännu inte fastslaget, men Veli-Pekka Säikkälä säger att han tror att den genomsnittliga lägsta lönen ligger runt 19 500 kronor före skatt. Arbetsgivaren ska betala 8 000 kronor, resten ska staten skjuta till direkt till den anställde.

– Vi är tydliga med att nettokostnaden för arbetsgivaren ska vara 8 000 kronor, så om det är lönesumman så ska ingen skatt läggas på utöver det, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, och den som lett förhandlingarna för arbetsgivarsidan.

Parterna kräver också att staten ordnar svenskundervisning, SFI, lättillgängligt i anslutning till arbetet. Undervisningen får delvis ske på arbetstid, men ska samtidigt inte inkräkta för mycket på arbetet.

– Vi har inte satt någon gräns men det är väl rimligt att halva utbildningstiden får ske utan löneavdrag på arbetstid, och att andra halvan sker före eller efter jobbet, säger Anders Weihe.

Även annan utbildning som de etableringsanställda kan behöva för att klara jobbet ska staten anordna och den får också ske utan löneavdrag.

Att arbetsgivarna ska kunna anställa personer till en så låg kostnad som 8 000 kronor kan vara svårsmält för många fackliga företrädare.

– Det är klart att vi är rädda för att lönerna pressas ned, men vi kan inte ha ett system där så få nyanlända får jobb i rimlig tid heller. Hög arbetslöshet sätter också tryck på lönerna och det här ligger i linje med arbetsrörelsens mål om full sysselsättning, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Överenskommelsen innehåller också en partsgemensam nämnd som ska se till så att anställningsformen inte missbrukas. Det ska till exempel inte vara möjligt att ersätta etableringsanställda med nya etableringsanställda när visstidsanställningen tar slut.

Anders Weihe säger att det är viktigt att arbetsgivarnas kostnad begränsas om förslaget ska få effekt.

– Vi måste skapa tillräckliga skäl för arbetsgivare att anställa. Här får vi en blandning av socialt samhällsansvar och att man har ett arbetsbehov, säger han.

Överenskommelsen om etableringsanställningar ska enligt parternas förslag gälla i fem år, men vara möjlig att säga upp efter tre år.

På arbetsgivarsidan står alla arbetsgivarorganisationer bakom uppgörelsen utom Bemanningsföretagen som är besvikna på att etableringsanställda inte ska kunna hyras ut, enligt Anders Weihe.

Bland LO-förbunden pågår nu förankringsprocessen ute i förbunden. Alla LO-förbund behöver inte ansluta sig till förslaget, men både Anders Weihe och Veli-Pekka Säikkälä betonar att det är mer sannolikt att staten att ställer upp med insatser om de flesta är med.

– Om det här ska bli slagkraftigt måste det bli en bred uppgörelse, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han tror att förbunden behöver en till två veckor för att fatta beslut om förslaget. Därefter ska det lämnas över till regeringen.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är mycket nöjd med att parterna kommit så pass långt.

– Utmaningarna på arbetsmarknaden är mycket stora, och det är svårt att klara utan draghjälp från den här typen av lösningar, säger hon till TT men väljer att inte gå in på detaljer om hur regeringens förslag kommer att se ut.