Borås storbygge blir fråga för riksdagen

”Herregud, vad bra” tänker Byggnads ombudsman Thomas Nilsson. Det är sommaren 2016 och han står på det fält där Borås största byggprojekt någonsin ska ta form.

Han har själv skissat på kraftvärme- och avloppsreningsverket i fantasin, när han var s-märkt ordförande för Borås Energi och Miljö.

Nu ska det bli verklighet. Men än så länge har det inte hänt mycket mer än att företaget Tage och söner satt sin flagga på plats på Sobacken, sju kilometer söder om stan.

Det är den flaggan som gör Thomas Nilsson glad. Han tänker att ett företag man kan lita på har anlitats för att gjuta bassänger och göra byggnadsarbeten på avloppsreningsverket.

Familjeföretaget Tage och söner expanderar och är 2015 ett av Sveriges 50 största byggföretag, räknat efter omsättning.

Herregud, vad bra

Byggnads ombudsman Thomas Nilsson när han först såg Tage och Söners flaggor, det blev inte som han tänkt sig

Det blir inte riktigt som Thomas Nilsson tänkt sig. Ett drygt år efter att han blev glad över flaggan står han i sal RÖ 5-38 i riksdagshuset, inför 27 socialdemokratiska riksdagsledamöter.

Han har kört med kollegan Ronny Karlsson från Borås till Stockholm för att berätta om det de tycker har gått snett på Tage och söners entreprenad.

Samtidigt håller Byggnads och Sveriges Byggindustrier på att justera protokollet från en strandad central förhandling.

Tvisten gäller villkoren för nio polska arbetare Tage och söner anlitat som ensamföretagare.

De har jobbat med avloppsbassängerna på Sobacken. Byggnads driver linjen att de egentligen arbetat som anställda och borde ha omfattats av kollektivavtalet

Byggnads: Ett allt mer utnyttjat kryphål

De avtal som vanligtvis styr arbetsvillkor i Sverige påverkar inte den som anlitas som företagare. Byggnads menar att det därmed finns ett kryphål som utnyttjas allt oftare i branschen.

Det är detta Thomas Nilsson pratar om i riksdagen den 27 september. Han blir glatt överraskad av intresset, han får stå kvar i en halvtimme efteråt och svara på frågor.

Tage och söner har en helt annan syn på situationen. Arbetet ber att få träffa företagets företrädare.

Efter nästan tre veckor svarar de i stället på våra frågor via mejl. ”Vi uppfattar det som om Byggnads har en grundsyn att alla på en arbetsplats skall vara anställda” skriver de.

Vi anser; utifrån ett demokratiskt perspektiv, att man själv måste få välja formen för sitt yrkesutövande

Tage och söner

”Vi anser, utifrån ett demokratiskt perspektiv, att man själv måste få välja formen för sitt yrkesutövande; anställd eller F-skattare eller annan bolagsform” fortsätter de i mejlet som är skickat av personalchefen Johnny Lindberg.

De konstaterar att det innebär ”enorm flexibilitet” att anlita enmansföretag, samt att företagarna behövts för att täcka personalbehovet.

Men man är inte helt fri att välja om man ska räknas som företagare eller anställd, det är också avgörande hur självständigt man arbetar.

Byggnads hävdar att arbetarna på Sobacken varit så inordnade i Tage och söners verksamhet att de måste räknas som anställda.

Även i Värnamo har Tage och söner anlitat arbetskraft på det här sättet under året, när en gammal gummifabrik omvandlats till kulturcenter. Krzysztof, som egentligen heter något annat, har arbetat där.

Skulle jag ha varit anställd är det klart att jag skulle känt mig mer skyddad

Krzysztof

Han säger att han och kollegorna inte alls hade den självständighet som kännetecknar företagare.

– Våra firmor var registrerade, men det fanns inget mer bakom det. Det var bara en formell fråga. Det krävdes inget mer ansvar från vår sida. Man kom till jobbet, gjorde det man fick att göra och försvann, säger han.

– Skulle jag ha varit anställd är det klart att jag skulle känt mig mer skyddad.

12-timmarsdagar och ingen försäkring

Krzysztof var övertygad om att han var försäkrad via uppdragsgivaren, men insåg när han arbetat i nästan en månad att så inte var fallet.

Han var alltså oförsäkrad till en början. En anställd arbetare försäkras via kollektivavtalet, inte en ensamföretagare.

I Värnamo jobbade svenskarna 40-timmarsveckor, berättar Krzysztof. Samtidigt jobbade han och de andra polska företagarna från sex på morgonen till sex på kvällen, måndag till fredag.

Det var inget problem för honom, han ville jobba, men det visar tydligt hur olika villkoren blir beroende av om kollektivavtalets ramar gäller.

En företagare styr sina tider, kan låta någon annan utföra jobbet, har egen utrustning och tar betalt för själva uppdraget snarare än arbetstimmarna.

Enligt Krzysztof uppfylldes inget av detta.

– Det är svårt att säga exakt vilka arbetsuppgifter vi hade, det fanns ingen planering för oss. Vi fick veta från dag till dag vad vi skulle göra.

Byggnads egna bilder på de polska egenföretagarna när de jobbar på Sobacken-bygget.

Tage och söner hanterar ensamföretagarna med hjälp av bolaget Fabur som startades förra året. I styrelsen sitter Tage och söners vd samt vd:n för bolaget Erlandsson bygg.

Enligt Krzysztof fanns Fabur i bakgrunden och ordnade bland annat boende. Det var också Fabur som hjälpte arbetarna med pappersarbetet inför resan till Sverige. Men Krzysztof är kritisk till Fabur, han säger att företaget inte tog ansvar för arbetarna när de väl var på plats.

”Fabur AB är ett konsultbolag som står till tjänst med allt från översättning av Skatteverkets ansökan om F-skatt till hänvisning av sjukvård” skriver Tage och söner.

Krzysztof fick ut lite drygt 100 kronor i timmen. Utöver det fick han ungefär 3 000 kronor i månaden till att betala skatt och sociala avgifter i Polen.

En arbetare som omfattas av kollektivavtalet och svenska skatteregler skulle, enligt ombudsmannen Thomas Nilsson, ha kostat mer än dubbelt så mycket i timmen för arbetsgivaren.

”Ersättningsvillkoren är en affärshemlighet mellan kontrakterade parter” skriver Tage och söner.

Facket: Arbetaren med F-skatt tar hela risken

Ensamföretagare är inget konstigt i byggbranschen. Det kan vara en möjlighet att ta in specialister eller klara tillfälliga arbetstoppar.

– Ensamföretagande är ju grunden för hela det svenska näringslivet. Det är där man har nystartade företag och en stor del av tillväxten, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier.

Så varför är oron på Byggnads så stor att Thomas Nilsson och Ronny Karlsson reser till riksdagen och pratar om ensamföretagare?

Ombudsmannen Björn Petersson arbetar med ett projekt om ordning och reda på Byggnads.

Man flyttar ansvar, kostnader och risker från arbetsgivaren till arbetaren

Björn Pettersson, ombudsman

– Oj, säger han och skrattar till när han uppmanas att kort sammanfatta problemet.

Han tar sats och konstaterar att han måste börja nästan hundra bakåt i tiden. I hur man länge organiserat arbetsmarknaden i arbetstagare och arbetsgivare, samt lagt stort ansvar på arbetsgivare.

Ansvar för just sådant som försäkringsskydd, arbetsmiljökrav och ekonomiskt risktagande. Han menar att man rubbar hela den svenska modellen genom att kringgå det och lägga över ansvaret på arbetarna.

– Man flyttar ansvar, kostnader och risker från arbetsgivaren till arbetaren. Därför kan vi inte gå med på att man gör så. Då måste man ju ändra hela regelverket och flytta ansvaret från arbetsgivaren till arbetstagaren. Och då ska arbetarna få betalt för de risker de tar över.

”Man kan inte med förbud och hot sätta sig över den enskilde människans önskan om att få vara sin egen bara för att det kolliderar med fackets syn på hur arbete ska utföras” skriver i sin tur Tage och söner.

Spegelvända bilder av verkligheten

Thomas Nilsson har varit ombudsman i 30 år. Hans oro tar avstamp i vad han varit med om under den perioden.

– Först hade vi in- och utlåning i byggsvängen. Det var ju ett gummiband, när man hade dåligt att göra skulle man kunna skicka personal till en annan byggfirma och tvärtom. Rätt som det var hade vi företag som bara hade utlåning. Sedan gick det över till bemanningsföretag som vi hade en jädra oreda med tills vi tog fram ett avtal där. Nu kommer detta med F-skattare i stället och det blir mer och mer vanligt.

På Sveriges Byggindustrier ger Mats Åkerlind och arbetsrättsjuristen Charlotta Steinwall en liknande, men liksom spegelvänd verklighetsbeskrivning.

Där facket ser att man lyckats reglera område efter område men ständigt måste korka igen nya kryphål ser arbetsgivarna att man gör reglerna så krångliga att det riskerar att bli för tungrott.

Företag som ger sken av att erbjuda egenföretagartjänster är ett problem, menar Mats Åkerlind.

– När man lägger på mer och mer pålagor är risken att alltihop förskjuts till ytterligheter för att det är enda sättet för att inte behöva använda de här jättekomplicerade regelverken, säger Charlotta Steinwall.

Sveriges Byggindustrier företräder Tage och söner mot Byggnads, men vill inte kommentera tvisten. Klart är att de inte ser det missbruk Byggnads ser i just det här fallet.

Men generellt sett anser även Sveriges Byggindustrier att det finns ett problem.

– I vissa fall upplever vi att det finns företag som ger sken av att erbjuda egenföretagartjänster, där vi nog skulle bedöma dem som anställda, säger Mats Åkerlind.

Svårt bevisa missbruk av F-skattare

De regelrätta förhandlingarna om gränsen mellan anställd och enmansföretagare är enstaka. Samtidigt ger en rundringning till Byggnads ombudsmän en bild av att man återkommande tampas med detta.

Ombudsmän berättar om företag som säger upp kollektivavtal för att jobba enbart med företagare och om avancerade kedjor av entreprenörer som landar i grupper av företagare.

Misstankar väcks, men det är svårt att visa om det rör sig om missbruk. Särskilt som arbetarna ofta inte vill prata med facket.

Transport vann 2013 ett uppmärksammat mål i Arbetsdomstolen, mot Andreassons åkeri. Domstolen slog fast att en chaufför som betraktats som företagare varit anställd. Företaget fick betala 100 000 kronor i skadestånd.

– Jag tycker att domen är klar och tydlig som praxis, säger Charlotta Steinwall på Sveriges Byggindustrier.

Besök i riksdagen 27 september, apropå Sobacken. Från vänster: Thomas Nilsson från Byggnads, riksdagsledamöterna Lars Mejern Larsson och Ann-Christin Ahlberg, Ronny Karlsson från Byggnads och Sven Sawatzki från Transport.

I nästa steg krävde Transport 20 miljoner för att ytterligare ett hundratal chaufförer jobbat på samma sätt. Det slutade med en förlikning där företaget betalade 175 000 kronor.

Fallet var svårt att driva eftersom chaufförerna inte ville medverka.

Raimo Pärssinen (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, hade bjudit in när Thomas Nilsson besökte riksdagen. Någon månad senare beskriver han den problematik som lyftes av Thomas Nilsson som ett sätt att gå ifrån hela den svenska modellen och ett hot mot kollektivavtalen.

Samtidigt är det knappast en överraskning för Socialdemokraterna att det finns ett gränsdragningsproblem mellan uppdragstagare och anställd.

Ett S-vallöfte som inte infriats

Den 27 november 2013, tre år innan Thomas Nilsson börjar undra över villkoren på Sobacken, står Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson på ett bostadsbygge i Stockholm.

De presenterar ett tiopunktsprogram för arbetsmarknaden inför valet 2014. Punkt fyra: ”Att lagstiftning om F-skatt förstärks”. Bland annat ska det bli enklare att bedöma om någon är företagare eller anställd.

I bakgrunden finns den regeländring den borgerliga regeringen genomförde 2009: att endast en uppdragsgivare krävs för att få F-skattsedel.

Stefan Löfven (S) och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson lanserar ett program för schyst konkurrens på arbetsmarknaden, under ett besök på byggarbetsplatsen Änglatrumpeten i Fruängen utanför Stockholm, den 27 november 2013.

När en ny valrörelse nu står för dörren är regelverket för F-skatt oförändrat. En utredning är aviserad men ännu inte tillsatt.

– Det är klart att jag tycker att man borde ha kommit till rätta med det när vi ser att det är ett växande problem med falska enmansföretagare, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads om att inget hänt.

Byggnads och Sveriges Byggindustrier enades i våras om en arbetsgrupp där bland annat frågan om ensamföretagare ska lyftas. Arbetet har börjat under hösten.

Samtidigt säger Anna Lundsten, rikssamordnare på Skatteverket, att myndigheten planerar att nästa år titta särskilt på problematiken med ”utländska enskilda näringsidkare” som arbetar under anställningsliknande förhållanden.

Inom kort kan en rättslig prövning också bli aktuell i fallet med Tage och söner, om Byggnads väljer att driva tvisten till Arbetsdomstolen. Thomas Nilsson är mån om att den prövas.

För honom har det varit klart att arbetarna på Sobacken inte varit självständiga företagare sedan han i början av året såg dem stå sida vid sida i byggropen och armera.

Läs alla artiklar i vår serie #FalsktFöretagande