Regnet strilar ner, det är kallt, tidig morgon och vinden får höstlöven att singla ner mot marken.

På en ryggsäck uppe i älgtornet sitter Mikael Hultnäs blick stilla och tittar ner mot den öppning i skogen, där han hoppas älgen ska komma.

Passet finns i skogarna strax norr om Norrtälje. Gammelskog blandad med ungskog. I synnerhet ungskogen lockar älgen.

– Det här är deras matbod,  konstaterar Mikael Hultnäs.

Till vardags jobbar han med viltfrågor hos Jägarnas Riksförbund. Men så här års är det tomt på kansliet.

Han är en av landets över 300 000 älgjägare, som på hösten och fram till snön kommer ska skjuta cirka 85 000 älgar.

– Älgjakten är något alldeles speciellt, något jag ser fram emot vartenda år, säger Mikael Hultnäs.

Vi måste skjuta fler djur, kräver de. Markägare och skogsbolag är rädda om sin skog och kräver större avskjutning

Christian Jansson

Det är nu inte bara nöjet, fritidsintresset och för all del kött till frysboxen som diskuteras när det är återsamling kring brasan i skogen. Trycket från markägare och skogsbolag ökar för varje år.

– Vi måste skjuta fler djur, kräver de. Markägare och skogsbolag är rädda om sin skog och kräver större avskjutning, säger Christian Jansson.

Han är snickare till vardags och inbiten jägare sedan barnsben. Varje ledig stund tillbringas i skogen.

Orsaken till bolagens och markägarnas krav är enkel. Älgen och annat klövvilt sätter i sig stora mängder skogsplantor och skadar växande träd.

Branschens egen forskningsorganisation Skogsforsk har räknat ut att bortåt 20 procent av tallens tillväxt går förlorad på grund av betesskador.

Antingen för att ungskogen helt enkelt dör, eller får en sämre tillväxt

– Klövviltet äter upp flera miljoner kubikmeter skog varje år. Ungefär lika mycket som  förbrukas av några stora massabruk och sågverk, säger Peter Christoffersson, verksamhetsutvecklare för skogsvård och viltförvaltning inom Holmenkoncernen. Ett av landets största skogsbolag.

– Vi ska ha en livskraftig viltstam, men den ska också rymmas inom ett modernt och lönsamt skogsbruk, säger Peter Christoffersson, Holmenkoncernen.

Skogens förespråkare menar att den är framtiden och för värdefull för att bli uppäten av stora klövdjursstammar.

– Vi ska ha en livskraftig viltstam, men den ska också rymmas inom ett modernt och lönsamt skogsbruk, säger Peter Christoffersson, verksamhetsutvecklare för skogsvård och viltförvaltning inom Holmenkoncernen.

– Skadat träd betyder också att den framtida användningen begränsas. Det går inte att använda trädet till annat än massa. På sikt betyder det att sysselsättning och arbetstillfällen hotas, fortsätter han.

Skogsbolagen vill minska älgstammen från dagens storlek till den storlek som fanns på 1960-talet då cirka 40 000 älgar sköts om året. Holmens mål är att minska stammen med 25 procent.

Vi skulle önska fler jägare, som skjuter mer på våra marker

Peter Christoffersson

Holmenkoncernen är med sina 1,2 miljoner hektar skog, en av landets största skogsägare. Som sådan har man stort inflytande när det är dags att bestämma den årliga avskjutningen av älg.

På Holmens marker jagar ungefär 12 000 jägare fördelade på 1 500 jaktlag. Många anställda, men de allra flesta jägarna kommer utifrån.

Men ur Holmens och den övriga skogsindustrins synvinkel räcker jägarna inte till för att hålla älgstammen på en lagom nivå.

– Vi skulle önska fler jägare, som skjuter mer på våra marker, säger Peter Christoffersson.

Sedan några år finns en av riksdagen beslutad ny organisation för älgförvaltning och styrning av jakten.

– Vi har en bra organisation, med fastlagda mål, men vi når inte målen, förklarar Peter Christoffersson.

”Vilttilldelningen utgår alldeles för ofta helt från arealstorlek och inte från det verkliga förutsättningarna”, säger Mikael Hultnäs, som till vardags arbetar med viltfrågor på Jägarnas Riksförbund.

I Norr- och Västerbotten anser flera jägare att tilldelningen är på tok för stor och att det inte är möjligt för fritidsjägare att klara av att uppfylla kraven. Man hotar till och med att helt sonika lägga ner vapnen i protest mot skogsbolag och markägares krav på avskjutning.

– De allra flesta har vanliga jobb att sköta. Tiden räcker helt enkelt inte till, säger Mikael Hultnäs.

– Vi förstår markägarnas och bolagens vilja att öka avskjutningen för att bevara värdet på sin skog, men vilttilldelningen utgår alldeles för ofta helt  från arealstorlek och inte från det verkliga förutsättningarna, säger Mikael Hultnäs.

Vi får ju vara ute i naturen och det känns bra att kunna ta tillvara det den ger

Julia Borgström

I ett område med gammelskog är det glest mellan älgarna. I ett område med ungskog och nyplanteringar står de tätt, förklarar han.

I Roslagsskogarna är tongångarna lugnare. På en punkt är både bolag och jägare helt överens. Det krävs gemensamma tag från olika myndigheter och minskad byråkrati.

– Om en myndighet säger att det ska skjutas mer, kan en annan vilja minska jakten. Vi önskar enklare och konsekventare regler helt enkelt, säger Peter Christoffersson på Holmen.

Julia Borgström håller på att ta jägarexamen.

För Christian Jansson och hans flickvän Julia Borgström, som håller på med sin jägarexamen, finns inga planer på att avstå någon jakt.

– För mig är det här ett sätt att leva. Vi jagar ju inte bara älg. Sedan i januari har vi till exempel skjutit 58 vildsvin, berättar han.

Julia fyller på:

– Vi får ju vara ute i naturen och det känns bra att kunna ta tillvara det den ger, säger hon.

Hunden Lucky har fått på pejlhalsbandet och börjar tycka att det snackas för mycket. Hon slår några lovar kring brasan.

Kanske har det passerat nån storoxe, tycks hon fundera, när nosen sänks mot någon osynligt spår i den blöta mossan.

Från utrotningshotade till rekordmånga

• Den svenska älgstammen består av cirka 300 000 djur.

• Varje år skjuts ungefär 85 000 djur.

• Älgstammen har inte alltid varit stor. Vid 1900-talets början sköts 1 500 djur och ett sekel tidigare var älgen nästan utrotad.

• På 1970-talet exploderade älgstammen. Framförallt som en följd av kalhygge med stora sly- och nyplanteringar, som fungerar som rena foderrännor för älgen. Unga tallplantor är dessutom älgens basföda vintertid.

• I början av 1980-talet var stammen som störst. Då fanns det ungefär en halv miljon älgar i skogarna.