Svenskt Näringsliv redovisar årligen stora underskott på hundratals miljoner kronor i sin kärnverksamhet.

Den genomgång som Arbetet har gjort av organisationens ekonomi sedan 2001 – det år då Svenskt Näringsliv bildades genom en sammanslagning av SAF och Industriförbundet – visar att organisationen i viss utsträckning lever på avkastning från sina sparpengar.

Arbetet har tidigare visat samma siffror för LO.

För Svenskt Näringslivs del beror dessa underskott inte på vikande inkomster från medlems- och serviceavgifter, eller andra inkomstkällor som kommer från de arbetsgivare som är medlemmar. Inte heller har underskotten tvingat fram stora bantningar av organisationens verksamhet.

Sedan en större omorganisation genomfördes 2006 har budgeten för kärnverksamheten – justerad för allmänna prisförändringar – varit i det närmaste oförändrad, och personalstyrkan är aningen större i dag än vad den var för tio år sedan.

– De stora negativa resultaten i verksamheten är så att säga planerade. Vi har fattat beslut om att en del av den får finansieras av avkastningen från placeringstillgångar. Så det vi tar in i medlems- och serviceavgifter räcker inte till för att täcka kostnaderna för verksamheten, säger Björn Oxhammar, finanschef på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringslivs förmögenhet mätt som justerat eget kapital, i miljarder kronor, fast pris

Han poängterar också att organisationen har tydliga regler för hur mycket som får tas ur ”förmögenhetspåsen”.

Hur mycket det handlar om varierar från år till år, men nivån ligger kring 200 miljoner kronor om året, förklarar säger Björn Oxhammar.

– Påsen är i första hand till för att vara en konfliktkassa. Precis som fackförbunden gör med sina medlemmar ser vi till att medlemsföretag som drabbas av ekonomisk skada till följd av en konflikt ersätts för det.

Summorna som betalas ut i konfliktersättning varierar mycket från år till år. Den i särklass högsta utbetalningen gjordes år 2010, då över 500 miljoner kronor betalades ut i konfliktersättning till strejkdrabbade företag.

– Det berodde på Pappers-konflikten som innebar att flera pappersbruk ställdes helt och det kostade massor med pengar. Förra året hade vi många konflikter, men de var inte så dyra, säger Björn Oxhammar.

Notan för fjolårets konfliktmedel nådde 219 miljoner kronor, men dessa två år avviker från det vanliga. Vissa år betalas ingenting alls ut. Sammanlagt har 1,3 miljarder kronor i konfliktmedel betalas ut sedan 2001.

De externa opinionssatsningarna är en nästan lika stor utgiftspost. Drygt en halv miljard, 503 miljoner kronor, satsades på ja-till-eurokampanjen och 490 miljoner kronor har under de här åren donerats till stiftelsen Fritt Näringsliv, som bedriver tankesmedjorna Timbro, Frivärld och Reforminstitutet.

Finanschefen Björn Oxhammar hävdar att riskerna med att låta inkomsterna från förmögenheten ständigt subventionera den vanliga verksamheten beror på bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen och risken för arbetsmarknadskonflikter.

Andel av placeringstillgångarnas marknadsvärde 2016

 

– Hur stor påsen behöver vara för att utgöra en tillräckligt stor arbetsgivarpolitisk muskel är en svår fråga. Det finns inget direkt riktmärke. För egen del kanske jag skulle bli mentalt orolig om den var lägre än tio miljarder kronor, men det är ingen vetenskaplig beräkning som ligger bakom den siffran, säger Björn Oxhammar.

Sammanlagt har förvaltningen av Svenskt Näringslivs finansiella tillgångar gett ett överskott på över tio miljarder kronor sedan 2001,

– Den stora delen av överskotten från finansförvaltningen är realiserade vinster från när vi har sålt aktier, säger Björn Oxhammar.

Trots att vinsterna från sparpengarna inte läggs på hög utan används så är Svenskt Näringsliv i dag rikare än vid starten.

Endast år 2006 var den samlade förmögenheten större än fjolårets, om beloppen rensas från allmänna prisförändringar.

– Det kommer inte in några pengar utifrån, förmögenhetsökningen är direkt kopplad till en bra aktiemarknad. Det har gått bra på aktiesidan, även om det givetvis gick ner 2008–2009 och sedan igen 2011, säger Björn Oxhammar.

Stora skillnader framträder mellan arbetsmarknadens två storspelare när det gäller hur kapitaltillgångarna investeras och förvaltas.

LO har sedan flera år påtagligt ökat sitt innehav av fastigheter, medan aktier kommit att spela en minskad roll. Svenskt Näringsliv har mer än hälften av placeringstillgångarna i aktier, och mindre än en tiondel i fastigheter.

– Det krävs mycket arbete för att bedriva fastighetsförvaltning. Historiskt har vi haft en större andel i fastigheter, men vi anser att aktier ger mer. Vi känner att vi är lite för små för att vara en professionell fastighetsförvaltare, säger Björn Oxhammar.

Svenskt Näringsliv förvaltar också en del av medlemsförbundens finansiella tillgångar, vilket medför att koncernens samlade förmögenhet uppgår till dryga 16 miljarder kronor.

Men finanschefen betonar vikten av att skilja på koncernens samlade tillgångar och Svenskt Näringsliv egna pengar.

– Vi bara förvaltar en del av medlemsförbundens pengar, eftersom de har bett oss att göra det. Det går alltså inte att slå ihop tillgångarna och tala om en gemensam kassa. Vi styr inte över dessa medel, och vi kan inte använda dem, säger Björn Oxhammar.

Finansiella tillgångar betalar för en stor del av verksamheten

Inkomster från finansiella tillgångar står för 42 procent av Svenskt Näringslivs finansiering. Svenskt Näringsliv redovisar årligen betydande underskott för den egna kärnrörelsen. Dessa rörelseförluster har aldrig legat under 100 miljoner kronor per år.

Inkomster under perioden 2001-2016, fast pris

Överskott från finansiella tillgångar 10,2 miljarder

Medlemsintäkter, serviceavgifter med mera 14,1 miljarder