Andrei Myslivets och hans hustru hotas av utvisning efter nio år i Sverige. Den lön han fått i byggbranschen pekas ut som för låg. Detta trots att migrationsdomstolen har slagit fast att han haft en lön i nivå med kollektivavtalet.

Domstolen nöjde sig nämligen inte med att jämföra med kollektivavtal. I nästa steg gick man tillbaka till vad arbetsgivaren lovat när han skulle anställas som isoleringsmontör.

Och Andrei Myslivets har inte tjänat så mycket som arbetsgivaren uppgav som underlag för Migrationsverkets beslut om tidigare arbetstillstånd.

Trots att den utbetalda lönen varit avtalsenlig har han därför fått besked om att han måste återvända till det Vitryssland som han lämnade 2008. Grunderna för tidigare tillstånd har inte varit uppfyllda, anser domstolen.

I Sverige har jag fått allt – boende, nya kompisar, arbete. Jag kan inte lämna landet.

Andrei Myslivets

Men för Andrei Myslivets känns det omöjligt att återvända.

– Jag bodde med mina föräldrar och arbetade på kemisk fabrik. Det är så länge sedan, jag har ingenting. I Sverige har jag fått allt – boende, nya kompisar, arbete. Jag kan inte lämna landet, säger 37-årige Andrei Myslivets som kom till Sverige som 28-åring.

Nu ska Migrationsöverdomstolen, som endast tar upp ett mindre antal ärenden om arbetstillstånd varje år, pröva hans rätt att stanna.

Hans fall blir därmed ett av flera som utmanar en kritiserad inflexibilitet i Migrationsverkets praxis för arbetstillstånd.

I just Andrei Myslivets fall ska domstolen avgöra om det varit rätt att lägga så stor vikt vid löneuppgifterna i det så kallade anställningserbjudande som arbetsgivaren gett Migrationsverket inför tidigare tillstånd.

– Jag anser att migrationsdomstolen har dömt fel i det här fallet och tillmätt anställningserbjudandet en betydelse som det faktiskt inte har, säger Andrei Myslivets ombud Fredrik Bergman, chefsjurist på organisationen Centrum för rättvisa.

Enligt lagen är lön i nivå med kollektivavtal, eller praxis, ett av de grundläggande kraven för att bevilja arbetstillstånd. Ett annat är att man ska kunna försörja sig på lönen.

Andrei Myslivets har haft tillfälliga arbetstillstånd och årsinkomster på mellan 296 375 och 374 893 kronor mellan 2012 och 2015. Han kände sig så gott som säker på att därefter få permanent uppehållstillstånd.

I stället gav Migrationsverket i augusti förra året beskedet att han hade fyra veckor på sig att lämna landet. Utvisningsbeslutet gällde även hans fru, som är här i egenskap av familjemedlem. De har emellertid kunnat vara kvar i landet i väntan på överprövning.

Migrationsverket hävdade i sitt beslut att Andrei Myslivets lön varken varit avtalsenlig eller levt upp till det arbetsgivaren lovat inför arbetstillstånden.

I bakgrunden finns byggavtalets snåriga löneregler som bland annat innebär att den som, liksom Andrei Myslivets, saknar yrkesbevis vanligen ska ha endast 88 procent av full lön. Trots att Migrationsverket tagit upp detta i tidigare handlingar bortsåg de från det i beslutet.

Men i den delen kom migrationsdomstolen som sagt till en annan slutsats efter att Andrei Myslivets överklagat. Enligt domen från årets början har han haft avtalsenlig lön.

Ändå nekade även domstolen honom nytt arbets- och uppehållstillstånd. Nu med hänvisning till glappet mellan den verkliga lönen och den lön arbetsgivaren först uppgett. Andrei Myslivets och hans arbetsgivare förklarar skillnaden med att lönen varierar.

Har man schyssta villkor ska man givetvis få fortsätta jobba och bo i Sverige.

Fredrik Bergman, Centrum för rättivsa

Fredrik Bergman menar att det inte är lagens syfte att en sådan skillnad ska orsaka utvisning då övriga krav är uppfyllda.

– Har man haft schyssta villkor som uppfyller försörjningskrav och är kollektivavtalsenliga ska man givetvis få fortsätta jobba och bo i Sverige, säger han.

Centrum för rättvisa driver flera fall om rätten till arbetstillstånd. Enligt Fredrik Bergman är det ett mönster att arbetstagare utvisas för mer eller mindre bagatellartade fel, men han säger att Andrei Myslivets fall är unikt på så vis att migrationsdomstolen inte har visat på några fel i relation till kollektivavtalet eller försörjningskravet.

Andrei Myslivets känner sig motarbetad och säger att rättstillämpningen varierar.

– Men jag tror på rättvisa, den måste komma i någon tid, säger han inför att nu få sitt fall prövat i högsta instans.

Även från regeringshåll har det uppmärksammats att regelverket drabbar enskilda efter arbetsgivares missar.

En lag som är föreslagen att träda i kraft i december ska göra det möjligt att ge fortsatt arbetstillstånd om arbetsgivaren själv, innan påpekande från Migrationsverket, rättat till bristerna.

Ändringen har dock kritiserats för att inte gå långt nog och regeringen har flaggat för ytterligare ändringar nästa år.

Andra uppmärksammade fall

1.Programmeraren Tayyab Shabab

När Tayyab Shabab våren 2016 ansökte om förlängt arbetstillstånd visade det sig att en tidigare arbetsgivare inte betalat pensionspremier enligt kraven. Trots att detta rättades till fick Tayyab Shabab ett utvisningsbeslut. Han förlorade i migrationsdomstolen och valde att inte invänta prövning i Migrationsöverdomstolen. Han arbetar nu i Tyskland.

2.Pizzabagaren Danyar Mohammed

Hans chef missade att höja lönen med 460 kronor, så som avtalet krävde. Förra året kom beslut om utvisning, trots att felet rättats till. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd, dom väntas under hösten.

3.Byggnadsarbetaren Ivan Stefurak 

Andrei Myslivets kollega Ivan Stefurak fick avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd förra hösten. Även i hans fall betonade migrationsdomstolen skillnaden mellan vad arbetsgivaren utlovat och vad han faktiskt tjänat då de avslog hans överklagande. Hans fall har inte gått vidare till Migrationsöverdomstolen. Läs mer om Stefurak här.