Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och den övriga regeringen lovade i september 2015 att sjukpenningtalet i december 2020 ska vara högst 9,0 dagar per försäkrad och år. Sjukpenningtalet hade då stigit drastiskt under ett antal år. 2015 hade det ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år.

I den utgiftsprognos som Försäkringskassan i går skickade in till regeringen beskriver myndigheten visserligen hur arbetet med att få ned sjukpenningtalet har burit frukt. Ökningen bromsades upp redan 2016 och låg under det andra halvåret i princip stilla på 10,8 så kallade nettodagar.

Allt talar för att de åtgärder som satts in för att komma till rätta med situationen har haft god effekt, konstaterar Försäkringskassan. I dagsläget utesluter myndigheten därför inte att regeringen kan lyckas nå sitt mål. En förutsättning är dock att inflödet av nya sjukfall stoppas, i synnerhet av personer med psykiatriska diagnoser.

Men Försäkringskassans prognoser på lång sikt talar ändå för att regeringen inte når hela vägen. Sjukpenningtalet beräknas 2020 landa på 9,6 dagar.

Samtidigt spås det så kallade ohälsotalet nå en historiskt låg nivå 2021. Prognosen lyder på 23,2 dagar det året. Det går att jämföra med siffran från i maj i år där ohälsotalet låg på 27,3 dagar.

När det gäller Försäkringskassans utgiftsposter i övrigt så beräknas assistansersättningen öka kraftigt under prognosperioden 2017-2021, från dagens 21,5 miljarder till 27,5 miljarder år 2021.

Föräldraförsäkringen förväntas också stiga, liksom utgifterna för barnbidragen. Antalet barn ökar samtidigt som högre löner driver på utbetalningarna. De regelförändringar som är på gång som begränsar utlandsfödda föräldrars rätt till föräldraförsäkringen kommer emellertid att dämpa utgiftsökningarna.

Sjukpenningtalet: Antal dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Regeringens mål är att det ska vara högst 9,0 dagar.

Ohälsotalet: Den samlade frånvaron täckt av sjukförsäkringen.