Nordea vill inte kommentera varningen. Nordea riskerar att förlora flera storkunder bland fackförbunden vid en flytt. LO centralt använder Nordea som bank.

– Vi har jättemycket affärer i Nordea och har god erfarenhet av banken. Men det är klart att om de använder den här typen av hot måste vi diskutera det i styrelsen, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till TT.

LO:s betalningsflöden går via Nordea, och organisationen har också värdepappersfonder och fastighetslån i banken.

Enligt Thorwaldson kommer frågan att tas upp styrelse efter sommaren.

– Det är djupt beklagligt om inte Nordea är med och bidrar till ökad säkerhet i banksektorn. Många människor i Sverige är arga på att bankerna vid varje kris ska räddas av medborgarna. Nu när de har utdelningar på tiotals miljarder till sina aktieägare är det rimligt att de bidrar mer till säkerheten, säger Thorwaldsson.

Tidigare har Kommunal och Handels meddelat att de kommer att byta bank om Nordea flyttar.

Även Handelsanställdas förbund kommer att se över sina affärer med Nordea framöver. Kommunal har ungefär en miljard kronor placerad i banken, Handels ungefär en halv miljard.

– Om de fattar beslut om att flytta, då flyttar vi våra pengar omedelbart, säger Handelsordföranden Susanna Gideonsson. Det de kallar bankskatt kallar vi försäkringspremie. Det är för att skydda våra medlemmars pengar som de ska betala den. Allt annat är omoraliskt, säger Susanna Gideonsson till TT.

Nordea vill inte kommentera fackförbundens utspel.

– Det här är något mellan kundansvariga och kunden. Vi avstår helt från att kommentera, säger Janina Pfalzer, pressekreterare på Nordea.

Nordeas hot om att flytta till Danmark eller Finland kom i våras, sedan den rödgröna regeringen föreslagit en kraftig höjning av resolutionsavgifterna för svenska banker 2018 och 2019. Regeringen har sedan dess backat och reducerat höjningen i ett omarbetat förslag.

Resolutionsavgifterna ska skydda skattebetalare för kostnader som uppstår om staten måste rädda banker i en finanskris.

Resolutionsreserven

Regeringen vill bygga upp en större buffert som säkerhet vid en eventuell finanskris.

Den så kallade resolutionsreserven uppgår i dag till cirka 22,5 miljarder kronor.

När 2017 är slut beräknas den uppgå till 29 miljarder kronor.

Enligt regeringens senaste förslag höjs resolutionsavgiften med tre miljarder nästa år, för att sedan trappas ned – först till dagens nivå 2019 och sedan med ytterligare en halvering till 2025.

2019 räknar regeringen med att ha en bankskatt på plats.

2025 beräknas resolutionsreserven uppgå till 70–80 miljarder kronor, vilket ska vara lika med målnivån på tre procent av de garanterade insättningarna i banksystemet.