Kvinnors sömnbrist ökar mer än mäns

Vi sover allt sämre på grund av jobbet. Och kvinnor är värst drabbade. Arbetet har gått igenom SCB-statistik där sysselsatta fått svara på om de haft arbetsrelaterade sömnproblem det senaste året. Ja, svarade var tionde kvinna i fjol, det dubbla jämfört med männen.

I vissa yrken sticker sömnsiffrorna ut. Nära var fjärde kvinnlig socialsekreterare och kurator och nästan var femte kvinnlig lärare i grundskolan och gymnasiet har jobbrelaterade sömnbesvär. Även i vården är siffrorna höga. Hur det ser ut för männen i just de här grupperna är osäkert, de är för få. Förutom för gymnasielärare där siffran för kvinnor, 18,9 procent, kan jämföras med 6,1 procent för männen.

Torbjörn Åkerstedt, professor på Stockholms stressforskningsinstitut vid Stockholms universitet och senior professor vid Karolinska institutet, säger att det inte är någon tvekan om att de som sover sämst i landet tillhör kvinnoyrken.

– De yrkena är ofta människoyrken och det påverkar. Därför att människor är besvärliga helt enkelt.

Han och kollegorna har precis studerat sömnproblem i olika yrken. Här kom inte socialsekreterare med, de var för få i studien, i stället ligger sjuksköterskor och undersköterskor sämst till när det gäller störd sömn, konstaterar han.

– Men de har alla en sak gemensamt, de är kontaktyrken.

Sömn & arbete

Malin satt fast i en ond cirkel av stress och sömnbrist

Arbetsmiljö

Ur ett tioårsperspektiv har siffran över arbetsrelaterade sömnbesvär stigit för kvinnor, och de har ökat mer än för männen. För kvinnor är nu psykiska besvär och sömnproblem de vanligaste besvären orsakade av arbetsmiljöfaktorer, slår Arbetsmiljöverket fast.

– Vi vet väldigt lite om varför det ser ut så här. Det behövs mer forskning på de skillnader som finns. En rimlig koppling är att vi har en segregerad arbetsmarknad där kvinnor oftare jobbar i vård, skola och omsorg. Där är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

Det förvånande är att det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor när det gäller sömn – även inom ett och samma yrke. En förklaring kan vara att de har olika arbetsuppgifter och villkor.

En annan viktig poäng betonas av både Torbjörn Åkerstedt och en annan ledande sömnforskare, Eva Lindberg, professor vid enheten för lung-, allergi- och sömnforskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kvinnor rapporterar generellt sett mer sömnbesvär än män, även när man inte frågar om det är jobbets fel.

De kan alltså ha mer sömnbesvär i grunden. Det kan bero på menscykeln, klimakteriet, att det är vanligare med restless legs-syndrom bland kvinnor. Eller helt enkelt att kvinnor är mer medvetna om sina problem. Och, tillägger Torbjörn Åkerstedt, att kvinnor ofta har ett större ansvarsområde med både yrkesarbete och att koordinera familjelivet.

Innehåll från extern tjänst

Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://www.thinglink.com/scene/933702227376209921

Hovra med musen eller fingret för att se hur du påverkas av sömnbrist. Illustration: Eva Vaihinen

– Men det kan inte förklara alla könsskillnader i förekomst av sömnbesvär. Jag har svårt att tro att det är kvinnor som har förändrats, det känns mer troligt att arbetslivet har gjort det, konstaterar Eva Lindberg.

Torbjörn Åkerstedt beskriver en ”enorm ökning” av sömnproblem bland kvinnor från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet, en ökning som sedan fortsatt i något svagare takt.

– Det tror man berodde på att hjulen kom igång efter den ekonomiska recessionen. Det började ställas mer krav i arbetet och det i kombination med kvinnors större ansvar i hemmet gjorde att totalbelastningen blev för hög.

Sömn & arbete

Nya föreskrifterna – en hjälp för skyddsombud att lyfta sömnfrågan

Arbetsmiljö

Men exakt varför kvinnor sover sämre och varför problemet ökar är något som forskarna ännu inte är helt på det klara med, poängterar Åkerstedt. Kunskapen om arbetsrelaterade sömnproblem är i dag otillräcklig.

Andra faktorer som pekats ut är att kvinnor oftare jobbar skift. Kvinnor upplever också i större utsträckning höga psykologiska krav och att det är för mycket att göra. Gång på gång har också undersökningar och upprop satt ljuset på lärares och socialsekreterares höga arbetsbelastning.

Ser man till både män och kvinnor är arbetsorsakade sömnbesvär vanligast för personer med eftergymnasial utbildning och minst vanligt för de med endast grundskola. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stora – det är vanligare med jobbrelaterade sömnbesvär bland kvinnor med gymnasial utbildning än bland män med eftergymnasial utbildning.

Den senaste stora vetenskapliga sammanställningen i Sverige kom 2013, när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, gick igenom många studier och bland annat konstaterade två saker:

1) Det finns vetenskapligt stöd för samband mellan arbete och sömn. Goda arbetsförhållanden är kopplat till mindre sömnstörningar.

2) För höga krav i arbetet, psykiskt ansträngande arbete eller mobbning på arbetet ger fler fall av sömnstörningar. Det påverkar också om belöningen (som lön eller uppskattning) är låg eller inte står i relation till ansträngningen.

I rapporten blottlades en kunskapslucka. Vetenskapliga studier presenterar sällan resultat ur ett könsperspektiv. ”Därför kan det finnas skillnader mellan könen som vi ännu inte känner till”.

Oavsett orsaker oroas stress- och sömnforskare av att sömnbesvären är så utbredda. ”Den höga förekomsten av sömnbesvär är oroande eftersom otillräcklig sömn och kroniska sömnbesvär ökar risken att drabbas av sjukdomar, långtidssjukskrivning och olyckor”, skriver Stockholms stressforskningsinstitut i sin årsrapport för 2016.

Nyligen släppte Arbetsmiljöverket en rapport som visade att medan antalet anmälda arbetssjukdomar minskar ökar arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem. Och det för sjunde året i rad. Vanligast är det i vård och offentlig förvaltning.

Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på myndigheten, pekar på att människor som jobbar med människor ofta upplever att de har ett väldigt tillfredsställande och meningsfullt jobb.

– Men det kan också innebära att man har svårare att släppa det på fritiden och ibland hamnar man i utsatta situationer.

Stress- och sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt blickar tillbaka till 1970-och 1980-talen när det började talas om det positiva med ökat inflytande i arbetet.

– Ökat inflytande är bra, men det ger automatiskt ökat ansvar. I många yrken kan man lägga ner hur mycket tid som helst och det blir aldrig riktigt perfekt. Den här fria arbetssituationen ställer lustigt nog ökade krav på människor.