– Det är mycket spännande förstås, säger Mats Karlsson vid Utrikespolitiska institutet.

När Macron vaknar upp efter söndagens presidentvalsseger är det bara att kavla upp ärmarna. I dag väntar ett första ceremoniellt uppdrag när han tillsammans med sittande presidenten Hollande ska uppmärksamma Nazitysklands kapitulation den 8 maj 1945.

– För att vi ska kunna agera behöver vi en majoritet i parlamentet, säger Richard Ferrand, generalsekreterare i En marche, till fransk tv, enligt AFP, och lägger till att bara ”halva resan” är genomförd.

De närmaste dagarna ska Macron presentera sitt val av premiärminister och bilda regering. Därefter är det dags att blicka fram mot parlamentsvalet i juni.

Med 66 procent av rösterna i presidentvalet, mot Marine Le Pens 34 procent, har han medvind.

– Men det är ändå ett splittrat land, med Nationella fronten mycket starkare än vad vi föreställt oss förr i tiden. Det är något som är en realitet, säger Mats Karlsson, chef vid Utrikespolitiska institutet.

Macron lovar att bekämpa splittringarna i landet.

– De röstade ur ilska, nöd och ibland övertygelse. Jag respekterar dem. Jag ska göra allt jag kan de närmaste fem åren för att se till att människor inte längre har någon anledning att rösta för ytterligheter, sade han i gårdagens segertal.

Presidentval och parlamentsval brukar följas åt ganska väl i Frankrike.

Samtidigt står nu landet inför en helt ny situation där de traditionellt stora partierna — Socialistpartiet och Republikanerna — inte ens tog sig till andra omgången i presidentvalet.

– Säkert kommer En marche att göra ett bra val, men det kan man tänka sig att Republikanerna också gör. Så om Macron inte får egen majoritet måste han ändå bilda någon typ av majoritetsregering, då kan republikaner och kanske också Socialistpartiet komma att ingå, säger Mats Karlsson.

Många experter är tveksamma till att mittenrörelsen En marche (”På väg”), sombara är ett år gammal, lyckas med det.

Om han inte lyckas måste han bilda en koalition, vilket kan vara svårt med en politik som spänner över så väl traditionella vänster- som högerfrågor. Enligt Mats Karlsson måste nu de traditionellt stora partierna bestämma sig.

– Vill man vara med och skapa presidentmajoritet i parlamentet eller inte, det är de val som partierna kommer att stå inför. Med den stora segern för Macron skulle jag gissa att stämningen ändå är att gå med presidenten.

För Macron gäller det att sätta igång att infria löften om bland annat arbetsmarknads- och utbildningsreformer.

–  Jag tror att han kan räkna med att ha politiskt stöd under den första tiden, men han måste snabbt komma till skott i reformarbetet, vi såg ju hur lång tid det tog för Hollande och Sarkozy under deras presidentperioder, den tiden finns inte nu, och kanske inte heller den smekmånaden.

Macron har lovat nya ansikten från utanför det politiska etablissemanget, och drivit en kampanj som bygger på förnyelse och förändring. Pierre Haski, före detta redaktör vid vänstertidningen Libération, säger till BBC att många unga teknokrater kring Macron nu står och stampar i väntan på framträdande poster.

– Macron måste hitta en balans mellan de traditionella politiska högdjuren från de stora partierna och nybörjarna. Det kan inte bara handla om den yngre generationen, säger han till BBC.

Strax över 25 procent av väljarna gick inte alls och röstade, den högsta siffran för valskolk sedan presidentvalet 1969.

Tillsammans med ogiltiga och blanka röster innebär det att en tredjedel av väljarna inte gjorde något val mellan de båda presidentkandidaterna i den andra valomgången på söndagen.

– Det är verkligen många för att vara ett presidentval, säger Anne Jadot, professor i statsvetenskap vid universitetet i Lorraine, till AFP.

Sofia Tanaka/TT
Gustav Sjöholm/TT

Parlamentsval
• Franska parlamentsvalet hålls i två omgångar, den 11 och 18 juni, där 577 parlamentsledamöter ska väljas. Ledamöterna väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar.

• Om en kandidat får absolut majoritet i en valkrets i första omgången hålls ingen andra omgång. I den andra omgången vinner den som fått flest röster, det vill säga en relativ majoritet.

• Till skillnad från presidentvalet räcker det med mer än 12,5 procent i första valomgången för att få delta i andra valomgången.

Emmanuel Macron
Han född i Amiens den 21 december 1977. Han är sedan 2007 gift med Brigitte, född Trogneux 1953. Paret har inga egna barn, men Brigitte har från tidigare äktenskap sonen Sébastien (född 1975) och döttrarna Laurence (född 1977) och Tiphaine (född 1984) samt genom dem sju barnbarn. Paret bor i Le Touquet-Paris-Plage vid Engelska kanalen.

Macron grundade i april 2016 vänstermittenrörelsen En marche, men har före årets presidentval aldrig tidigare kandiderat politiskt i något val. Ändå ingick han som ekonomisk rådgivare i administrationen hos president François Hollande 2012—14 och satt som ekonomiminister i premiärminister Manuel Valls regering 2014—16.