LÄS OCKSÅ ”Inga stor fråga” – Sveriges Ingenjörers ordförande

Den 8 maj samlas styrelsen i Sveriges Ingenjörer, landets största fackförbund för akademiker, till ett extrainkallat möte. Förhoppningen är att lösa en fråga som har slukat mycket av styrelsens tid och kraft sedan i höstas: förbundsdirektören Richard Malmborgs villkor.

Sveriges Ingenjörers fullmäktige förnyade förbundsstyrelsen i november 2016, och i samband med det fick styrelsen upp ögonen för Richard Malmborgs anställningsavtal. För flera ledamöter, både nya och gamla, representerar direktörens generösa villkor en föråldrad kultur som står i vägen för en modernisering av förbundet.

LÄS OCKSÅ ”Fallskärmen är unik” – experter om Malmborgs anställningsvillkor

Anställningsavtalet ger inte bara en lön som ligger högt jämfört med vad andra fackförbund betalar, utan garanterar också förbundsdirektören sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring, valfri bil, fri representation i och utanför hemmet, valfria tjänster i hemmet med mera.

Direktören kan gå i pension det år han fyller 60 år med 85 procent av lönen.

Kanske mest svårsmält är att avgångsvederlaget, 48 månadslöner, utgår även om Richard Malmborg skulle säga upp sig själv (se text nedan).

– Otidsenligt, säger Joachim Pettersson, förste vice ordförande i Sveriges Ingenjörer, om anställningsavtalet.

– Det här är för generöst för att vara ett modernt avtal, säger andre vice ordförande Monica Normark.

– Ett avtal långt ifrån min begreppsvärld. Det är viktigt att vi är ett fackförbund som står nära den lilla människan. Många nyutexaminerade ingenjörer och studerande teknologer har en osäker försörjning, säger Alice Halldin, styrelseledamot och ordförande för Teknologrådet, styrelsen för förbundets studerandemedlemmar.

Ingen av personerna ovan känner att de kan försvara anställningsavtalet inför medlemmarna. Det samma gäller ett par ledamöter som Arbetet har intervjuat under löfte om anonymitet. Men i styrelsen finns också de som försvarar Richard Malmborg och inte vill kritisera hans anställningsavtal. Och de som inte vill uttala sig.

För flertalet av de styrelseledamöter som talat med Arbetet har direktörens villkor delvis varit okända. Först den senaste tiden har styrelsen fått en redogörelse för dem, dock ingen beräkning av vad en uppsägning av Richard Malmborg skulle kosta.

Sveriges Ingenjörers årsredovisning återger de delar av anställningsavtalet som handlar om pension och avgångsvederlag (fast utan att ange källan).

Men varken direktörens lön eller pensionens storlek går att utläsa, eftersom beloppen bakats ihop med ersättningar till styrelsen – en skillnad jämfört med exempelvis Unionens årsredovisning.

Enligt Richard Malmborg själv beror detta på anställningsavtalets sekretessklausul.

– Det är dåligt att vi inte har haft full transparens. Ett skäl för mig att vara förste vice ordförande är att se till att vi lever upp till medlemmarnas krav på total transparens, säger Joachim Pettersson, som utsågs till vice ordförandeposten 2016.

Anställningsavtalet innehåller alltså en sekretessklausul: ”Parterna förbinder sig att icke yppa detta avtals innehåll till tredje man”.

– Min absolut bestämda ståndpunkt är att avtalet borde vara offentligt. Medlemmarna har rätt att veta exakt vart deras pengar går, säger Alice Halldin.

Flera i styrelsen säger att anställningsavtalet är bindande och inte går att omförhandla om inte Richard Malmborg själv går med på det.

– Men det fråntar inte styrelsen ansvaret att se över situationen. Det finns någon gång en framtid också, vi vill göra en total genomlysning av hur ett modernt avtal ska se ut, säger Joachim Pettersson.

Flera ledamöter efterlyser en förnyelse av förbundet. Det handlar bland annat om digital utveckling och en vitalare demokrati. Men ledamöterna tvekar om Richard Malmborg efter 15 år på sin post är rätt person att åstadkomma detta. De är försiktiga med att betygsätta förbundsdirektörens arbete, men en ledamot påpekar:

– Ingen utvärdering av förbundsdirektörens insats har gjorts under mina år i styrelsen, och såvitt jag kunnat utröna inte någon gång under 15 år. Det är anmärkningsvärt.

Richard Malmborg har avböjt att kommentera sitt anställningsavtal.

Malmborgs Avtal

Förbundsdirektören Richard Malmborg leder Sveriges Ingenjörers kansli med ungefär 150 anställda. Hans anställningsavtal, daterat den 29 januari 2002, är undertecknat av Richard Malmborg och dåvarande förbundsordföranden Gerhard Raunio, som inte längre är i livet. 

Ökning med 78,7 %

• År 2002 var förbundsdirektörens lön 75 000 kronor i månaden, 2016 var den 134 000 kronor. Den har därmed ökat med 78,7 procent. Samma period steg lönerna i Sverige med 51 procent i genomsnitt. Malmborgs inkomst blir 160 000 kronor när arvodet för de styrelseuppdrag som hör ihop med tjänsten räknas in (styrelserna i Alecta, Saco och Akademikertjänst).

• Beloppen kan jämföras med de 102 500 kronor som kanslichefen i Unionen (Sveriges största fackförbund) har i lön. Eller med de totalt 80 247 kronor i lön och arvoden som Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall, hade den 31 december 2016 (Ferbe fungerar som både förbundsordförande och högsta chef för förbundskontoret).

Fri representation

• Sveriges Ingenjörer håller sin förbundsdirektör med sjukförsäkring som täcker 90 procent av inkomsten fram till 65 års ålder, sjukvårdsförsäkring och valfri bil. Richard Malmborgs har rätt till fri representation i och utanför hemmet, och förbundet står för tolv timmars valfria tjänster i hemmet per månad – för säkerhets skull ”exklusive restid” för personalen.

• År 2021, då Richard Malmborg fyller 60 år, kan han pensionera sig med 85 procent av lönen fram till 65-årsdagen. Sveriges Ingenjörer slutbetalar hans tjänstepension, kompenserar för att den allmänna pensionen blir lägre när man går i förtida pension, och fortsätter att betala livförsäkring och familjeskydd fram till 65-årsdagen.

48 månadslöner

• Om Richard Malmborg skulle bli uppsagd har han rätt till ett avgångsvederlag på 48 månadslöner som inte räknas av mot andra inkomster. Det utgår även om Richard Malmborg säger upp sig själv, till exempel därför att förbundets verksamhet förändras så att det påverkar förbundsdirektörens arbete negativt eller ”om förbundsdirektören känner sig allvarligt ifrågasatt av förbundsstyrelsen eller presidiet på osakliga grunder”.