Foto: Sveriges Ingenjörer och Colourbox (Bilden är ett montage)

Många reaktioner på Richard Malmborgs avtal. Foto: Sveriges Ingenjörer och Colourbox (Bilden är ett montage)

Sveriges Ingenjörers förbundsdirektör har en fallskärm som experter på avtalsrätt beskriver som ”unik”. I den anställningstid som krävs för att få fullt avgångsvederlag – 48 månadslöner – räknas de 48 månader som vederlagt bygger på in.

LÄS OCKSÅ Guldkantat avtal chockar ingenjörer

Arbetet berättar i dag att delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer har reagerat kraftigt mot det generösa anställningsavtalet för förbundsdirektören Richard Malmborg.

Utöver lön och arvoden på sammanlagt 160 000 kronor i månaden 2016, vilket är mer än någon fackförbundsordförande tjänar, har förbundsdirektören rätt att gå i pension det år han fyller 60 år med 85 procent av lönen fram till 65-årsdagen. I avtalet ingår en rad förmåner, som valfri bil som ”skall utrustas enligt RM:s önskemål”, sjukförsäkring som ger 90 procent av lönen vid sjukdom, sjukvårdsförsäkring och rätt till kontor i hemmet som förbundet utrustar.

Men kanske mest anmärkningsvärt är avgångsvederlaget, som utgår inte bara om förbundet säger upp förbundsdirektören, utan också om han säger upp sig själv.

Sveriges Ingenjörers årsredovisningar beskriver delar av villkoren: Vid uppsägning ska, utöver uppsägningslön, ”ett avräkningsfritt avgångsvederlag utgå om 32 månadslöner i det fall förbundsdirektören varit anställd på förbundet mindre än 20 år. Vid anställningstid över 20 år utgår ett avräkningsfritt avgångsvederlag på 48 månader”.

Av årsredovisningarna går det alltså att förstå att Richard Malmborg kan kvalificera sig för full fallskärm – 48 månadslöner – på mindre än 20 år som förbundsdirektör. Åtminstone för den som vet att han blev direktör 2002 hade han redan lång anställningstid vid förbundet – först som ombudsman, sedan förbundssekreterare – vilket inte nämns i årsredovisningen. De anställningarna ingår i kvalifikationstiden för avgångsvederlaget från direktörsjobbet.

Vad årsredovisningen inte säger, men som står i anställningsavtalet, är att ”RM skall vidare räknas som anställd under det antal månader som anges för beräkningen för avgångsvederlag”. De 48 månader som avgångsvederlaget motsvarar i lön får alltså räknas in i kvalifikationstiden för avgångsvederlaget.

LÄS OCKSÅ ”Inga stor fråga” – Sveriges Ingenjörers ordförande

Jurister med mycket lång erfarenhet av avtalsrätt upplever det som känsligt att kommentera villkoren i ett enskilt fackförbund, men säger till Arbetet att detta är unikt.

– Det är jävligt märkligt. Jag har aldrig stött på detta tidigare, säger en expert som arbetat i årtionden med avtalsrätt och har läst många anställningsavtal för såväl direktörer i näringslivet som höga funktionärer i de fackliga organisationerna.

Efter Arbetets granskning har ledamöterna Sveriges Ingenjörer uppmanats att inte uttala sig i massmedia, utan låta förbundsordföranden Ulrika Lindstrand stå för alla kommentarer.

Ulrika Lindstrand skriver på förbundets hemsida att den lön och de villkor som Richard Malmborg ”faktiskt utnyttjar” inte är ovanliga ”för en VD i företag av motsvarande storlek”. Påståendet ifrågasätts av de experter som Arbetet talat med. Förvisso är både en förbundsdirektör i ett fackförbund och en direktör i näringslivet undantagna från lagen om anställningsskydd, och då är det normalt att de har någon form av efterskydd. Men lönenivån i fackliga organisationer går inte att jämföra med den i näringslivet.

I dag är rätt till avgångsvederlag över två år ”extremt ovanligt”, enligt en expert. Uppsägningstid på upp till ett år plus ett års avgångsvederlag kan ses som normalt. Och då räknas avgångsvederlaget av mot inkomst från andra jobb.

Richard Malmborg säger till Arbetet att han i dag har nästan 27 års anställning vid Sveriges Ingenjörer bakom sig.

Vid det här laget är alltså gränsen för full fallskärm uppnådd med stor marginal.

I Sveriges Ingenjörers medlemstidning Ingenjören uttalar sig i dag Magnus Sundemo, en av de ledamöter i förbundsstyrelsen som i dagarna avböjde att kommentera förbundsdirektörens avtal för Arbetet. Till Ingenjören säger han:

– Även om det är ett gammalt avtal så står det för ett tankesätt som är omodernt och irrelevant. Vi vinner inga nya medlemmar om vi visar upp sådana här avtal. Detta tyder på något som inte har varit riktigt bra. Och att man inte tagit tag i det och omförhandlat för länge sedan visar att man inte har insikt i att det kan skada förbundet.

Fotnot: Såvitt Arbetet kunnat utröna tjänar Richard Malmborg mer än någon fackligt förtroendevald i Sverige. Hans lön är 134 000 kronor i månaden. Till det kommer arvoden från styrelseuppdrag i Alceta, Saco och Akademikertjänst. Den totala månadsinkomsten blir då 160 000 kronor.

När Svenska Dagbladet 2015 skrev om de högsta lönerna i fackförbund och fackliga centralorganisationer toppades listan av Saco:s ordförande Göran Arrius med 122 000 kronor i månaden i lön och 17 916 kronor i månaden i arvoden för olika styrelseuppdrag. 2016 var hans månadslön 124 800 kronor, enligt Sacos presstjänst. Inklusive arvoden blir inkomsten 148 400 kronor.

I Sveriges största fackförbund Unionen har förbundsordförande Martin Linder 104 326 kronor i lön, arvoden och förmåner, enligt Unionens presstjänst. Unionens kanslichef har 102 500 kronor i månaden i lön. Här är Svenska Dagbladets genomgång