LÄS OCKSÅ Enkät: Vad tänker du på när du hör orden ”den svenska modellen”?

Den som är osäker på betydelsen av ett begrepp vänder sig gärna till Nationalencyklopedin. Uppslagsverket har en lång artikel om ”den svenska modellen”. Inledningsvis är det hyfsat klart:

”Den svenska modellen avser framför allt ett samordnat och arbetsfredsbevarande agerande på arbetsmarknaden samt en välfärdsmodell som till stor del är undandragen marknadsekonomins logik och kontroll.”

Samtidigt smattrar olika makthavare ut begreppet, i tid och otid, i alla möjliga sammanhang: Finansminister Magdalena Andersson twittrar ut att modellen ligger bakom en hög svensk BNP-tillväxt. Gymnasieminister Anna Ekström säger att modellen vilar på en jämlik skola.

När SD:s partiledare Jimmie Åkesson debatterar Socialdemokraternas krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling i Bromölla med civilminister Ardalan Shekarabi är avsaknaden av kollektivavtal ett försvar av den svenska modellen, enligt SD.

Ardalan Shekarabi (S) använder i sin tur modellen som ett argument för att förbjuda tiggeri. Tre socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne skriver i en debattartikel att modellen innebär en tillförlitlig tågtrafik.

Finansinspektionen skriver att Brasilien är inspirerat av ”den svenska modellen för finansiell folkbildning”. SvD:s ledarskribent Ivar Arpi tar i Sveriges Radios Gomorron världen upp modellen som ett problem eftersom den består av höga trösklar in på arbetsmarknaden.

Så det kanske inte är jättekonstigt att medborgarna blir förvirrade. En sökning på ”den svenska modellen” under förra året i Mediearkivet ger närmare 13 000 träffar. Åren innan har snittet stabilt legat på mellan tre och fyra tusen.

– Det är först när det skymmer över en epok som man blickar tillbaka och försöker sätta etikett på den. När något håller på att hända, när något är på väg att bli historia, då slår sådana uttryck igenom. Det var samma med Folkhemmet. Det var först när välfärdsstaten under socialdemokratisk ledning började krackelera som Folkhemmet blev en epokbeteckning, säger Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Förra året var också det år då begreppet svenskt blev oerhört populärt bland politikerna, inte minst blev det tydligt i partiledartalen under Almedalsveckan.

– Begreppet i dessa dagar har väl helt lättat från en viss ordning på svensk arbetsmarknad. Under 70-och 80-talen var betoningen på ”modellen”. Nu ligger den mer på ”den svenska” som i svensk kultur, världsbild eller liknade. Sedan kommer ”modellen” eller whatever, säger Henrik Björck.

Nationalencyklopedin avslutar sin långa artikel med följande lakoniska slutsats: ”För många svenskar förknippas den med ett gott samhälle, något som får politiker i alla läger att hänvisa till den i tid och otid.”