Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Samtidigt som USA:s ekonomi har tagit fasta steg framåt sedan finanskrisens värsta år, står Europa fortfarande och trampar. Under ett seminarium på onsdagen, arrangerat av tankesmedjan Arena Idé, gavs förslag på hur Sverige, liksom eurozonen ska kunna öka tillväxten kommande år.

Lars Anell, tidigare ordförande i Vetenskapsrådet, menar att Sverige, liksom alla länder i Eurozonen tävlar mot Tyskland utan skyddsnät. I Lars Anells rapport ”En väg mot tillväxt och ökad sysselsättning i Europa”, skriver han om pakten mellan stora partier, näringslivet och fackföreningsrörelsen i Tyskland.

”Vid flera tillfällen har Tyskland kunnat återskapa detta övertag genom en intern devalvering. Tyska arbetare har (mer eller mindre) valt trygg sysselsättning framför höjda löner”.

Konsekvensen av detta är att lönerna i Tyskland har ökat mindre, år för år, än i övriga Europa, vilket ger landet större konkurrensfördelar, menar Lars Anell.

– Italien är det land som har drabbats värst. Inget annat land i hela världen har förlorat så många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, säger han.

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, berättar att han minns tillfället då han på allvar förstod att snedfördelningen i Europa var ett faktum.

– När Angela Merkel sa att det inte var något fel på Tyskland utan att alla måste bli som Tyskland, då förstod jag att detta skulle gå åt skogen, säger Sandro Scocco.

Sedan början av 2000-talet har Tysklands bytesbalans stadigt gått uppåt medan konkurrenskraften i till exempel Frankrike har urholkats.

– Medierna pratar om hur dåligt skött den franska ekonomin är. Då framstår det som att fransmän är sopor men i själva verket har Frankrike har haft en normal löneökningstakt i förhållande till Tyskland.

Men hur ska då övriga eurozonen komma ikapp Tyskland? Det gemensamma svaret från de båda talarna är: investeringar. Just nu finns överskott av produktion och en svag efterfrågan. Företag sitter på likvida tillgångar, och så länge det inte konsumeras behöver de inte heller investera.

Därför krävs större investeringsprojekt i Europa, liksom Sverige, och högre belåning är inte något farligt, anser de.

– Lärdomen vi kan dra om att alla länder måste ha ett överskott i finanserna är absurt, säger Sandro Scocco och menar att svältkurerna som flera EU-länder sattes på efter finanskrisens utbrott 2008 har påverkat hela EU negativt.

Lars Anells förslag för ökad tillväxt, framförallt i Sverige, bygger på ökad belåning och att ränta och amortering ska betalas av EU:s budget.

– Idag säger både Världsbanken och IMF att det är bättre att låna till infrastruktursatsningar. Det är förnuftsvidrigt att bestämma på förhand hur hög belåning av BNP ett land ska ha, säger han.