29 000 statliga jobb har försvunnit – hit flyttar de

LÄS OCKSÅ Se karta över hela Sverige – hur många statliga jobb har försvunnit i din kommun

Ånge, Sollefteå, Nässjö, Vänersborg och Ängelholm. Listan över antalet kommuner som såg statliga tjänster gå i graven åren 1995–2015 är lång. Hela 231 av landets 290 kommuner gick under dessa tjugo år miste om drygt 29 000 jobb.

Samtidigt skedde det en centralisering av tjänster inom statlig förvaltning och statliga affärsverk. Ett sextiotal kommuner fick drygt 40 000 nya myndighetsjobb. I Stock-holm – och dess kranskommuner Solna, Sundbyberg och Huddinge – tillkom till exempel närmare 12 000 tjänster under samma tidsperiod, enligt siffror från SCB.

Nu vill regeringen flytta 10 000 statliga jobb från Stockholmsområdet till regioner som behöver arbetstillfällen. Det är ett av de 75 förslag som den parlamentariska Landsbygdskommittén kommit fram till och som lämnades över till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, (S), i början av året.

– Det finns inte en enda åtgärd som kan rädda landsbygden. Det är frågan om en hagelskur av åtgärder och detta är en utav dessa, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi med fokus på regional utveckling.

Hon har tillsammans med ett tjugotal andra verkat som expert åt Landsbygdskommitténs ledamöter.

– Det är viktigt att komma ihåg att landsbygd inte är en enhet. Men om vi ska försöka generalisera så är det absolut främsta problemet för mindre orter i vårt land att man tappar befolkning över tid. Och om befolkningen minskar så försvagas arbetsmarknaden och det finns inte underlag för att driva skolor, affärer eller verksamheter som är med och bidrar till att göra dessa platser attraktiva, säger Charlotta Mellander.

LÄS OCKSÅ ”Med dagens teknik skulle det vara lätt att sprida jobben”

I Landsbygdskommitténs förslag utpekas särskilt 23 kommuner som anses ha störst utmaningar i framtiden, däribland Lycksele, Jokkmokk och Älvdalen. Patrik Sällström, regionchef för norra Sverige på Tillväxtverket, förklarar i likhet med Charlotta Mellander att fler kvalificerade jobb, liksom jobb som ger bättre tillgång till lokal service för företag och medborgare, är viktiga.

– Det är viktigt att fler jobb skapas, att fler företag hittar lämplig arbetskraft och att fler människor kan erbjudas jobb, säger Patrik Sällström, som också agerat expert åt Landsbygdskommittén.

Men Staffan Nilsson, ordförande i organisationen Hela Sverige ska leva, anser att myndighetsjobb knappast får ”landsbygden att växa” utan att det snarare handlar om ett statligt ansvar att ge rimlig samhällsservice över hela landet.

– När utredningen presenterades var man tydlig med att den tendens som många myndigheter haft att dra sig bort från landsbygden stannar upp, att ökad närvaro av till exempel polis i alla kommuner också leder till fler statliga jobb på landsbygden. Men också att myndigheter kan komma att flyttas ut, på ett klokt sätt, säger Staffan Nilsson.

Grundproblemet, att unga önskar flytta från landsbygd till stad, är svårt att överkomma menar Charlotta Mellander. Däremot måste landets kommuner kunna tillhandahålla sådan service att de som faktiskt inte vill flytta inte känner sig tvingade att göra det.

– Negativ nettomigration påverkar allting. Om det sker år efter år påverkar det platsen socialt, ofta med en högre grad av arbetslöshet och sjukskrivningar. Och det påverkar politiskt.

– Frågan om stad och land avgjorde Brexit och USA-valet, liksom det svenska valet 2014, även om få uppmärksammade det då. Men ännu har frågan om stad och land inte kommit upp så mycket på den politiska agendan som den borde göra.

LÄS OCKSÅ Krönika: Spelar en simhall någon roll? – Yonna Waltersson

För att jämna ut skillnaderna anser Charlotta Mellander att det krävs fler ekonomiska morötter från politikerna.

– Jag tror att man kan arbeta mer med arbetsgivaravgifter, avskrivning av studiemedel eller kanske ta bort statlig inkomstskatt i kommuner där man haft en negativ nettomigration.