Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Politik är inte sport. Politik handlar om mer än att bara vinna eller förlora. Det handlar om att vilja forma en framtid och för att göra det krävs förhandlingar och en inre kompass.

Men även om politik inte är sport så går det inte att förneka att det ibland finns likheter. Den franska valrörelsen är ett sånt exempel. Tidigare har förstå-sig-påarna låtit rätt självsäkra då de gissat utgången i franska presidentvalet i vår. Det blir nog högern som vinner, har det sagts. Den socialdemokratiska regeringen är för impopulär, har det gissats. Nationella frontens Marine Le Pen är visserligen populär men för extrem, har det påståtts.

Men nu händer det som så ofta händer. Det oförutsägbara har inträffat. Det är precis som sportkommentatorerna säger.

– Bollen är rund, vad som helst kan hända och matchen är helt öppen.

Den franska publiken har precis fått reda på att högerns kandidat – François Fillon – har kört med fulspel. Under flera år har han gett höga löner till sin fru och sina barn som varit hans ”assistenter”. Jobbet verkar dock mest att ha gått ut på att hänga med maken eller pappsen.

Vissa har krävt utvisning, men efter ett rungande förlåt så har François Fillon ändå meddelat att han ska vara kvar på planen. Det är dock en svårt skadeskjuten spelare som linkar mot presidentvalet.

Nu börjar allt fler tro att det blir den unga oberoende mittenkandidaten Emmanuel Macron som istället kommer att ro hem segern. Macron var tidigare ekonomiminister i den socialistiska regeringen men hoppade av. Han anses spela bra på mittfältet och gillas av näringslivet. Det finns dock ett problem.

Macron är en ganska oerfaren spelare och nu slungas han direkt in i finalen i den politiska elitserien.

Betydligt mer erfaren är Nationella frontens Marine Le Pen. Hon har nu kopierat Donald Trumps framgångskoncept och lovar att alltid sätta franska intressen främst. Hon rasar mot en ökad globalisering, ifrågasätter EU-projektet och upprepar kraven på tuffare tag mot migranter.

Vid sidan av planen står Benoît Hamon och hänger. Han  blev otippat socialdemokraternas presidentkandidat och spelar på partiets vänsterkant. Hans passning om att införa en medborgarlön och utsparken att ekonomisk tillväxt inte är ett självändamål, har gett näringslivet skrämselhicka. Samtidigt har hans dribblingar fått stora applåder av supportrarna.

Den 23 april spelas semifinalen i Frankrike. Bollen är rund, matchen är öppen och vad som helst kan hända.

Erik Larsson