Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

De flesta av de 318 medlemmarna är lärare som deltagit i två lagliga strejker. De får 4 000 kronor, drygt en halv månadslön, var i skadestånd för de repressalier de blivit utsatta för på grund av strejkerna.

Det handlar bland annat om löneavdrag och hot om förflyttning eller uppsägning. Den turkiska staten döms också att betala fackets rättegångskostnader på drygt en miljon kronor.

Nyligen dömde samma domstol den turkiska staten till att betala 90 Kesk-medlemmar skadestånd av samma skäl. (Viktig-seger-for-turkiska-fack/ ).

Domarna mot Turkiet kan få stor betydelse för de tiotusentals statsanställda som fått sparken eller yrkesförbud med stöd av rådande undantagslagar som infördes strax efter den misslyckade militärkuppen i mitten av juli.

Hittills har cirka 145 000 anställda blivit av med jobbet genom så kallade ”KHK-dekret” från regeringen, vilket betyder beslut med lagakraft i ordagrann översättning. Det är ett sätt för regeringen att gå förbi domstolarna och parlamentet när oppositionella fackföreningar och medier straffas.

– Europadomstolens budskap är glasklart, säger förbundsjuristen Metin Iris. Arbetsgivaren får inte straffa våra medlemmar för en laglig strejk. Men jag betvivlar om det kommer att ha någon effekt på vår regering.

Han påpekar att författningsdomstolen, som är landets högsta rättsinstans, nyligen beslutade att inte ta de så kallade KHK-dekreten upp till prövning.

– Det innebär att regeringen får fria händer att fortsätta styra landet med hjälp dekret istället för vanliga lagar.

Vad säger de vanliga lagarna då? Har anställda som blivit av med jobbet på grund av sin fackliga verksamhet rätt att överklaga besluten?
– Ingen vanlig förvaltningsdomstol skulle våga ta upp ett sådant fall efter avgörandet i författningsdomstolen, säger Özlem Tolu på lärarfacket Egitim-Sen i Istanbul, vars medlemmar har drabbats hårt under undantagstillståndet.

– För säkerhets skull har vi överklagat regeringsbesluten mot våra medlemmar till flera domstolar i Turkiet och samtidigt gått till Europadomstolen i Strasbourg.

Den turkiska regeringen planerar dock att täppa till fackens möjlighet att vända sig till Europadomstolen. Förra veckan utfärdade regeringen ett nytt dekret som innebär att en kommission bestående av fem sakkunniga och två domare ska ta emot och pröva alla överklaganden från fackförbunden.

Kommissionen kan bli ett allvarligt hinder i vägen för alla oppositionella som hoppats på en upprättelse i Strasbourg. Europadomstolen tar nämligen inte upp ett fall så länge det kan prövas nationellt.

Länge har Ryssland, Turkiet och Ukraina toppat listan över anmälda kränkningar av mänskliga och fackliga rättigheter från Europarådets samtliga 47 medlemsstater. Men under de senaste åren har Turkiet hamnat i topp och står i dag för en tredjedel av alla fällande domar i Europadomstolen när det gäller brott mot yttrandefriheten. Just nu har Turkiet cirka 9 500 anmälningar mot sig i Europadomstolen.

De senaste åren har antalet klagomål till Europadomstolen i Strasbourg ökat kraftigt.

Förra året kom det in 53 500 anmälningar om brott mot de mänskliga rättigheter, vilket är en ökning med 32 procent jämfört med 2015. Det är främst Ungern, Rumänien och Turkiet som anmälts. I Turkiet fall har det kommit in många anmälningar efter att staten införde undantagstillstånd efter kuppförsöket förra året.