Virkesmätaren Lars Karlsson. Foto: Per Knittsos

Virkesmätaren Lars Karlsson. Foto: Per Knutsson

Plötsligt ligger nysnön över hela mellersta Sverige. En låg vintersol får den att skifta i gult. Det doftar frost, björkved och grankåda om timmerbilarna som stannar till vid mätstationen framför Frövifors pappersbruk.

När en bil kommer skyndar Lars Karlsson ut ur stationens värme, plockar åt sig en mätribba och kollar höjd, bredd och längd på de travar med virke – ”stuvar” – som bilen har med sig. Så synar han stuvarna från båda ändar och bedömer hur mycket rent trä som blir kvar när barken, snön och luften mellan stockarna räknas bort.

– Jag utgår från medeldiametern på stockarna och drar bort en viss procent, säger Lars Karlsson. Det finns en tabell att gå efter. Men en van virkesmätare klarar sig med ögonmått.

Som sista steg söker Lars Karlsson efter ”vrak”: kvistar, rötskador, krokigheter och andra brister som gör virket olämpligt för pappersbruket, och därför drar ner priset. Vrak som döljer sig mitt inne i stuven kan Lars Karlsson förstås inte se. Men han anar dem.

– Om det till exempel är mycket luft på ett ställe kan det bero på en gren, eller på att virket är krökt.

Mätningen ligger till grund för det pris som köparen av virket betalar till skogsägaren. För att båda parter ska lita på mätningen är virkesmätarna anställda av föreningar som skogsägarna och skogsindustrierna driver gemensamt.

Många virkesmätare är före detta skogsarbetare, men Lars Karlsson har sin bakgrund i verkstadsindustrin.

Han fick gå från Atlas Copco 2009 i samband med finanskrisen. Såg en jobbannons. Och sökte, utan att ha en aning om vad virkesmätare gör.

– Jag lärde mig yrket genom internutbildning i föreningen. Nu trivs jag jättebra. Arbetsmiljön är bättre än i mitt förra jobb, och jag träffar mycket folk.

Lönen är däremot ett minus. Och så finns en vag oro för framtiden. Ny teknik gör att virkesmätare som mäter stuvar ute på mätstationer ersätts av kameror.

– I så fall får jag väl skola om mig och mäta sågtimmer vid något sågverk. Men ärligt talat tror jag inte på mätstationer helt utan virkesmätare.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Om Lars Karlsson

Är: 47 år, virkesmätare.

Fritid: Fiske och umgänge med familjen – sambo och fyra barn.

Lön: 24 400 kronor i månaden i grundlön, plus OB-tillägg. Stationen i Frövi tillämpar treskift måndag–fredag. Lars Karlsson ambulerar mellan flera mätstationer och har mycket varierande arbetstider.

En bra arbetsdag: ”När virkestransporterna kommer in i jämn ström, då går dagen fort.”

En dålig arbetsdag: ”När det regnar på tvären.”

Om virkesmätare

Antal: Omkring 680.

Utbildning: Gymnasiets naturbruksprogram eller annan skoglig utbildning är en merit men inget krav. Nyanställda får utbildning och praktik i någon av landets tre virkesmätningsföreningar: VMF Syd, VMF Qbera eller VMF Nord.

Framtidsutsikter: Många pensionsavgångar väntar. Å andra sidan kan ny teknik minska behovet av virkesmätare. Arbetsförmedlingen gör ingen prognos för yrket.