STOCKHOLM 20151001 Peter Jeppsson, ny vice vd och fˆrhandlingschef p Svenskt N‰ringsliv. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 10060

Peter Jeppsson. Foto: Henrik Montgomery/TT

ARBETET DEBATT. Svensk konkurrenskraft är under stor press. LO:s avtalskrav riskerar att urholka konkurrenskraften ytterligare. Det skriver en rad företrädare för Svenskt Näringsliv som presenterar sina prioriteringar inför avtalsrörelsen 2017.

Sveriges konkurrenskraft är hotad. Vår export tappar marknadsandelar och industriproduktionen viker samtidigt som handeln och tjänstesektorn utmanas av den allt hårdare internationella konkurrensen.

I avtalsförhandlingarna 2017 måste parterna komma överens om löneavtal för starkare internationell konkurrenskraft och fler jobb.

Över en miljon arbetstillfällen i Sverige är direkt eller indirekt internationellt konkurrensutsatta. Sveriges export av varor och tjänster motsvarar omkring 50 procent av BNP. Vi är en liten ekonomi med stort omvärldsberoende. Utan internationellt konkurrenskraftiga företag försvinner investeringar, arbetstillfällen och grunden för vårt välstånd.

Med en osäker omvärld och vacklande stöd för frihandel och öppenhet kan detta inte nog betonas. Avtalsförhandlingarna 2017 kommer att ske under betydande politisk och ekonomisk osäkerhet i vår omvärld. Därför är det än viktigare att bryta med synsättet att konjunkturen i Sverige ska få avgöra kostnadsökningarna för de exporterande företagen – som verkar globalt.

Globalt går återhämtningen efter finanskrisen långsamt. Det påverkar efterfrågan på svenska exporterande företags produkter och tjänster. Till bilden kan läggas att en stor del av företagens konkurrenskraft hålls uppe av att kronan är tillfälligt svag.

Digitaliseringen och globaliseringen bidrar även till en ny global konkurrens som gör att många tjänster kan utföras i princip var som helst, när som helst, med motsvarande kvalitet – men ofta till en lägre kostnad än i Sverige.

Sverige har bland de högsta lönekostnaderna i Europa, men produktiviteten ökar inte som förut. Varje år de senaste fem åren har arbetskraftskostnadsökningarna varit ungefär en halv procent högre än i våra konkurrentländer.

Fortsätter vi så, år efter år, utan att produktiviteten förbättras, riskerar det över tid att slå ut företag och jobb. De senaste tio åren har 120 000 jobb i tillverkningsindustrin försvunnit. En del av dessa återfinns inom tjänstesektorn, men vi ser nu att även den kunskapsintensiva tjänstesektorn utsätts för en stenhård global konkurrens.

Trots detta framför både facken inom LO och inom industrin krav på att redan höga lönekostnader ska höjas kraftigt. Skulle kraven bli verklighet kommer Sveriges konkurrenskraft att ytterligare urholkas.

Högre trösklar och mer sammanpressade löner skulle också försvåra mer för i synnerhet unga och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

LO-fackens krav bortser från den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Vi vill därför göra tydligt att vi ser det som självklart att samtliga parter respekterar ordningen där den internationellt konkurrensutsatta sektorns löneavtal bestäms utifrån de globala konkurrensförutsättningarna och utgör det märke som är normerande för alla sektorer på arbetsmarknaden.

Det finns bara ett märke och det sätts i procent. Företagens internationella konkurrenskraft är också Sveriges.

Vi går in i avtalsrörelsen med fyra gemensamma prioriteringar.

• Sverige behöver lönenivåer som tryggar jobben. Om nivån i löneavtalen blir för hög förlorar vi jobb och välfärd. Den inhemska konsumtionen har liten betydelse när exportpriserna sätts och marknaderna för många företag finns utanför Sverige. Därför är inflationen och konjunkturen i Sverige fel utgångspunkt när vi diskuterar eventuella löneökningar.

• Ingångslöner som sänker trösklar och ger möjligheter till fler jobb. Vi vill göra det möjligt för fler att få sitt första jobb. Då kan ingångslönerna för oerfarna inte fortsätta öka lika mycket som för dem med erfarenhet. Jobb skapas när värdet av arbetet som utförs överstiger kostnaden att anställa.

• Bra arbetsresultat ska kunna belönas i företagen. Vi behöver ha större möjligheter i avtalen att belöna medarbetare som åstadkommer bra arbetsresultat. Även detta spelar roll för företagens förmåga att rekrytera och hävda sig i den internationella konkurrensen. De som har bäst insyn i verksamheten ska ha störst utrymme att sätta lönen. Förutsättningarna för företags- och medarbetarnära lönebildning behöver öka.

• Den globala konkurrensen möts också med större flexibilitet. Sveriges höga arbetskraftskostnader och den hårda internationella konkurrensen gör att det krävs större flexibilitet i avtalen. Ändrade arbetstidsregler, goda möjligheter till visstidsanställning och inhyrning av medarbetare är, beroende på nuvarande avtalsreglering och branschens verksamhet, lämpliga sätt att öka flexibiliteten. En visstidsanställning eller anställning i ett bemanningsföretag är ofta det första steget in på arbetsmarknaden.

Avtalsförhandlingarna måste ge villkor som stärker konkurrenskraften för svenska företag på den globala marknaden. Nu krävs avtal för starkare internationell konkurrenskraft och fler jobb i Sverige.

Peter Jeppsson, vice vd, Svenskt Näringsliv
Mattias Dahl, vd, Transportföretagen
Anna-Karin Hatt, vd, Almega
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Karin Johansson, vd, Svensk Handel
Ola Månsson, vd, Sveriges Byggindustrier
Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen