Vård och omsorg i eget hem är en komplex fråga ur arbetsmiljösynpunkt, skriver debattören.  Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vård och omsorg i eget hem är en komplex fråga ur arbetsmiljösynpunkt, skriver debattören.  Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Konkurrensutsättning i hemtjänsten ökar riskerna för osäkra anställningar, stress och andra arbetsmiljöproblem, skriver arbetslivsforskaren Annette Thörnquist.

”I generationer har de som arbetar inom äldrevården levt med att ’lite får man tåla’ och att det är fel på individen – inte på systemet. ” Så uttryckte sig en ombudsman på Kommunal som jag intervjuade om hot, våld och kränkningar mot hemtjänstpersonal. Studien byggde på djupintervjuer med  anställda, fack och arbetsgivare i ett par storstadskommuner, där hemtjänsten var konkurrensutsatt genom kundval enligt LOV.

Resultaten visade, att trots att det blivit vanligare att tala om hot och våld, så kan det fortfarande vara svårt att definiera och synliggöra dessa risker som faktiska arbetsmiljöproblem. Traditionella könskodade föreställningar om hemtjänstarbetet bidrar till detta. Dessutom är vård och omsorg i eget hem en komplex fråga ur arbetsmiljösynpunkt. Bland annat kan krav på arbetsmiljön komma i konflikt med respekten för vårdtagarens personliga integritet.

I ett kundvalssystem, där utförarna kontinuerligt ska värva och försöka behålla ”kunder”, får detta dilemma även en ekonomisk dimension. Det finns också ett samband mellan hur problem i arbetsmiljön hanteras och hur de synliggörs. När det gäller medvetet kränkande attityder från vårdtagare mot anställda, till exempel utifrån kön eller etnicitet, är omläggning av turerna så att den drabbade ska slippa träffa den som kränker en mycket vanlig ”lösning”.

Detta kan vara nödvändigt på kort sikt, men frågan är vilka följderna blir i det långa loppet. Om man endast flyttar på den drabbade, blir problemet med kränkningar knappast synliggjort som en kollektiv arbetsmiljöfråga och än mindre angripet i grunden. I stället är risken stor att problemet individualiseras och normaliseras.

Att flytta på den drabbade tycks ha blivit allt vanligare när risken att förlora ”kunden” föreligger. Den starka kundorienteringen i hemtjänst som är konkurrensutsatt enligt LOV medför att utförare (både privata och kommunala) inte sällan drar sig för att ställa krav på ”kunden”, vilket också bidrar till tystnad bland de anställda. Dessutom finns det inbyggda risker i kundvalssystemet för osäkra anställningar, stress och minskad tid för personalfrämjande verksamhet.

Ovisst kundunderlag kan bli ett argument för att ha en stor andel visstidsanställda. Många små utförare av servicetjänster har huvudsakligen ”timanställda” och saknar dessutom ofta kollektivavtal. Låga ersättningsnivåer från kommunerna och ersättningssystem, där utförarna endast kan fakturera den ”brukarnära” tiden, bidrar också till att annan tid nedprioriteras, såsom tid för arbetsmiljöarbete, utbildning och handledning – verksamheter som är centrala för att förebygga och hantera risker i arbetet.

Därmed inte sagt att arbetsmiljöproblem i hemtjänsten, som hot, våld och trakasserier, endast hör ihop med konkurrensutsättning. Sedan början av 1990-talet har kommunernas ansvar för äldre och funktionshindrade ökat. De som beviljas hemtjänst är numera både äldre och sjukare, och arbetet har har blivit alltmer komplext och krävande.

Skärmavbild 2016-05-31 kl. 09.40.16Samtidigt har ekonomiska åtstramningar och effektivitetskrav ökat och det är främst på arbetskostnaderna som besparingar görs. Hög arbetsbelastning, osäkra anställningar och stor personalomsättning ökar risken för konflikter i arbetet och är samtidigt viktiga orsaker till att många anställda inte anmäler hot, våld och kränkningar till sina chefer.

Här finns också en rädsla för att signalera att man inte ”klarar av jobbet”. I stället tiger man och lägger skulden på sig själv. Det kan till exempel gälla utrikes födda kvinnor som försöker kvalificera sig för en tryggare anställning.

Studien belyser vikten av att nödvändig tid avsätts för ett organiserat arbetsmiljöarbete, där prevention mot hot, våld och kränkningar utgör en integrerad del och där föreställningar kring kön, etnicitet och ålder beaktas i analysen av problemen.

Det är också viktigt att partsintressena erkänns och att arbetsmiljöarbetet baseras på insikten om att problem i arbetsmiljön inte får reduceras till att det är ”fel på individen”. På så sätt kan normaliseringsprocesser motverkas och fokus riktas mot de strukturella förhållanden som skapar problemen.

FOTNOT: Studien Lite får man tåla – eller? Strukturella och intersektionella perspektiv på hot och våld mot hemtjänstpersonal publiceras inom kort i serien Arbetsliv i Omvandling.

Annette Thörnquist, arbetslivsforskare