Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

En ishockeyspelare som stängts av av Dopingnämnden borde ändå fått lön anser fackförbundet Unionen. Nej, sa arbetsgivaren Luleå Hockey, som nu fått rätt i Arbetsdomstolen.

Ishockeyspelaren hade en ettårig anställning i Luleå hockey med start i december 2013, men stängdes av av Dopingnämnden i juli 2014 efter att han avvikit från ett dopingtest. Spelaren ansåg dock inte att han avvikit utan att det skett ett missförstånd.

Han hade informerats om att han skulle lämna prov efter träningen och att han då inte fick gå på toa utan övervakning, men han gick på toa ensam medan träningen fortfarande pågick. Efter träningen lämnade han ändå dopingprovet. Dopingnämnden ansåg att han gjort sig skyldig till dopingförseelse och stängde av spelaren ett år. Avstängningen upphävdes dock av Riksidrottsförbundet två månader senare och spelaren tog åter plats på isen.

Luleå hockey ville inte betala ut lön för tiden spelaren var avstängd, eftersom han inte kunnat utföra något arbete som ishockeyspelare under tiden. Fackförbundet Unionen tyckte det var fel och drev fallet till domstol. Unionen ansåg att anställningsavtalet mellan klubben och spelaren borde stå över riksidrottsförbundets regler om avstängningar.

Att spelaren inte kunde utföra sina vanliga arbetsuppgifter var inte hans fel, och avstängningen upphävdes också. Spelaren utförde dessutom stora delar av sitt arbete ändå eftersom han tränade på egen hand hela tiden.

Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje. I domen konstateras att både kollektivavtalet och anställningsavtalet saknar regler för vad som gäller vid dopingavstängningar. Domstolen slår fast att spelaren inte stått till arbetsgivarens förfogande under avstängningen eftersom han inte fått delta i någon organiserad idrottsverksamhet, och att han därför inte har rätt till lön.