Svenskt Närinigslivs vd Carolo Lemne, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) diskuterade den svenska modellens framtid på Södra Teatern i Stockholm där flera seminarier hölls under Europadagen den 9 maj. Moderator var Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Foto: Erik Larsson

Svenskt Närinigslivs vd Carolo Lemne, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) diskuterade den svenska modellens framtid på Södra Teatern i Stockholm där flera seminarier hölls under Europadagen den 9 maj. Moderator var Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Foto: Erik Larsson

Sverige är den udda fågeln på EU:s arbetsmarknad. Istället för lagstiftning, som i andra länder, sluter fack och arbetsgivare avtal som reglerar löner och villkor på arbetsmarknaden. – Det är alltid svårt att vara udda, säger svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).

Hotar EU den svenska modellen var en frågorna som diskuterades av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne under ett EU-seminarium i Stockholm. Ylva Johansson är kluven till bilden av EU som ett hot mot den.

– Vi är ett exportberoende land. Att inte vara medlemmar i EU skulle hota den svenska modellen ännu mer eftersom det skulle hota ekonomin och tillväxten, säger hon.

I EU-sammanhang lyfts ofta förslag fram som handlar om att politikerna allt mer ska reglera arbetsmarknaden och att politiker ska höja (eller ibland sänka) de lägsta lönerna.

Om EU skulle ställa sådan krav på medlemsländerna skulle det bli en frontalkrock med det svenska systemet att sluta avtal istället.

En stor del av parterna på arbetsmarknaden samt svenska regeringars EU-arbete går därför åt till att argumentera för att Sverige ska behålla sitt system med avtal istället för lagstiftning.

– Det är alltid svårt att vara udda. Man måste hela tiden försvara sig.

– EU är dock inget jättehot mot svenska modellen, bedömer Ylva Johansson.

Hon tycker att det trots allt finns en politisk förståelse i EU för det svenska systemet. Inte minst på grund av att det levererar.

Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad – 80 procent i åldern mellan 20 och 64 år – och dessutom är konfliktdagarna på den svenska arbetsmarknaden låg vid en internationell jämförelse.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tror att Sverige kommer att vinna fajten om att behålla den svenska avtalsmodellen. Samtidigt tycker han att hoten växt den senaste tiden.

– Man ser en glidning i EU där det nu finns en större vilja att göra lönefrågan till en europeisk fråga. Jag får lägga allt större del av min arbetstid för att freda det. Det finns en mindre förståelse för den nordiska särarten, säger han.

Karl-Petter Thorwaldsson säger att det delvis beror på att Tyskland bytt fot i arbetsmarknadsfrågan. För tio år sedan infördes så kallade minijobs – låglönejobb. De fackliga organisationerna förlorade många medlemmar och tappade sin styrka. För att hålla uppe lönerna så bytte tyska facket, DGB, ståndpunkt.

Istället för att ha ett system som liknande Sveriges – där löner och villkor förhandlades fram –drev facket igenom att politikerna skulle sätta en lägstalön.

LO:s ordförande anser att de stora löneskillnaderna inom EU satt stor press på svenska modellen.

– Lönepolitiken har misslyckats i Östeuropa. De har varit medlemmar i EU i tio år och det har hänt extremt lite i alla länder utom Polen.

– Estland har till exempel haft en god ekonomisk utveckling men samtidigt är genomsnittssnitts lönen där endast 7000 kronor i månaden. Det är samma sak i Tjeckien. De har haft en fantastisk ekonomisk utveckling men lönerna står stilla och tuggar, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne försvarar dagens svenska modell men tycker sig se tecken på att det går åt fel håll.

– Det finns en regleringsiver, säger Carola Lemne och syftar på politiska ingrepp på arbetsmarknaden.

Hon anser dessutom att lägsta lönerna i Sverige är för höga men tillägger att det svenska kollektivavtalsmodellen ändå levererar.

– Vi har cirka 4,3 miljoner anställda i Sverige och 3,8 miljoner omfattas av kollektivavtal. Det är bättre genomslag för våra avtal än i resten av Europa där villkoren regleras via lagar, säger hon.