STOCKHOLM 20131119 Lars Erns‰ter, LO-ekonom Foto: Leif R Jansson / TT / Kod 10020

Lars Ernsäter. Foto: Leif R Jansson/TT

Fortsatt stark tillväxt och fallande arbetslöshet. Så ser LO-ekonomernas prognos för den ekonomiska utvecklingen ut. Men rapporten varnar för växande kunskapsklyftor i befolkningen. Något som på sikt kan hota den svenska modellen.

– Läget i den svenska ekonomin är unikt, med en så stark konjunktur samtidigt som den ekonomiska politiken är mycket expansiv, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

Han beskriver den ovanliga kombinationen som en resultat av exceptionella omständigheter.  Långvarigt låg inflation har tvingat fram mycket låga räntor. Inget tyder heller på att inflation snabbt ska ta fart och skjuta över målet på två procent, vilket gör att räntehöjningar inte är att vänta under den närmaste tiden, trots den starka konjunkturen.

– Flyktingkrisen innebär att finanspolitiken måste bli expansiv. Vi står inför en utgiftspuckel som är närmast omöjlig att finansiera fullt ut. Dessutom är dessa utgiftshöjningar utgifter tillfälliga, och inte något som har med reformer att göra. Det innebär att det vore direkt olämpligt att försöka finansiera dem, säger Lars Ernsäter.

LO-ekonomerna räknar med att arbetslösheten nästa år sjunker till 6,2 procent. Tillväxten väntas landa nära fyra procent i år, och strax över tre procent nästa år. Deras bedömning av tillväxtutsikterna för 2017 är högre än de flesta andra prognosmakares.

– Det är svårt att se vad som skulle matta tillväxten nästa år. Exempelvis så räknar Finansdepartementet med att investeringarna kommer att dämpas. Men det är svårt att förstå varför de skulle göra det i ett läge då produktionen ökar, räntorna är låga och lönsamheten hygglig, säger Lars Ernsäter.

Med det starka efterfrågetrycket i ryggen förespråkar LO-ekonomerna att den ekonomiska politiken inriktas på säkerställa att hela arbetskraften kännetecknas av en hög nivå på sin kompetens. För, enligt LO-ekonomerna, är en hög och jämn fördelning av kunskaper och färdigheter en av grundpelarna i den svenska modellen. En pelare som bågnar till följd av växande kunskapsklyftor.

– De ökade kunskapsskillnaderna är dels ett resultat av att skolan försämrats, och dels en följd av att många utrikesfödda med en varierande utbildningsbakgrund har sökt sig till Sverige, säger Lars Ernsäter.

Han avvisar sänkta lägstlöner som en väg för att möta problemet.

– Det finns en grupp som har ingen eller väldigt kort utbildning. Men den är inte jättestor, så den går att hantera. Många av dessa är väldigt unga, så det kommer att handla om skola och utbildning. Rimligen är det statens roll att ta tag i denna grupp, säger Lars Ernsäter.