Byggkonflikten trappas upp

Sveriges Byggindustrier lockoutar omkring 12 000 medarbetare i drabbade företag. Lockouten omfattar samtliga medlemmar i Byggnads på de cirka 60 arbetsplatser som är uttagna i strejk. En del av lockouten är en spegellockout och innebär att arbetsgivarna lockoutar samma personer som Byggnads tagit ut i strejk.

– Det vi gör nu är en åtgärd att skydda våra medlemsföretag, totalentreprenör och underentreprenörer. Vi gör en lockout som skyddar alla våra medlemmar som direkt eller indirekt finns på våra arbetsplatser, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.

Den första delen av lockouten träder i kraft den 22 april, alltså om tio dagar.

Mats Åkerlind, förhandlingschef, förklarar att de tar ut samma personer som strejkar för att kunna ha ett ord med när det gäller dispenser, men också Byggnads medlemmar på de arbetsplatser som omfattas av strejken lockoutas. Detta kan beröra upp till 12 000 byggnadsarbetare.

– Vi ser det som en ren skyddsåtgärd, men detta innebär också att våra företag är berättigade till konfliktersättning.

Företagen kan få ersättning från Svenskt Näringslivs gemensamma fond. De får ersättning för uteblivna inkomster minus de kostnadsbesparingar som strejken innebär. Företagen behöver ju inte betala ut löner till de strejkande. Företagen kan även få ersättning för extra kostnader på grund av strejken.

Svenskt Näringsliv har 12 miljarder kronor i sin konfliktfond. Detta innebär att de drabbade företagen får ersättning för en stor del av de 100 till 200 miljoner kronor som Svenska Byggindustrier tidigare har sagt att konflikten kostar per dag.

Det är Svenskt Näringslivs arbetsutskott som nu beslutar om hur stor andel av konfliktförlusten som företagen får ersättning för. Mats Åkerlind bedömer att företagen inte går helt skadelösa ur konflikten, eftersom konfliktersättning betalas som en schablon.

– De som drabbas av konflikten får en begränsad kostnad, säger han.

Innebär detta att ni istället flyttar kostnaderna för konflikten till Byggnads strejkkassa som nu måste betala ersättning till de medlemmar som drabbas av lockouten?
– Jag förstår frågan, men om Byggnads tar ut en enda kranförare i strejk på ett bygge kan detta stoppa arbetet för 60 andra byggnadsarbetare. Då uppstår en situation som ensidigt skapar enorma kostnader för motparten, säger Mats Åkerlind.

På Byggnads är man inte förvånad över lockouten.

– Motparten har tagit till ett verktyg som finns i verktygslådan och är förenlig med den svenska modellen. Nu får motparten den storstrejk som de tidigare talat om, säger Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads.

Han är förvånad över arbetsgivarnas argument för lockouten. De menar att den är ett svar på Byggnads försök att spräcka märket, de 2,2 procent i löneökning som den konkurrensutsatta industrin fått.

– Jag är förvånad över motivet. Den fjärde april välkomnade vi LO:s och Svenskt Näringslivs uppmaning att övriga parter ska hålla sig till märket. Vi sa att LO återtagit sin roll i den svenska lönebildningen.

– Vi har inte pratat procent en enda gång i avtalsrörelsen. Vi har gått ”all in” när det gäller att försvara våra löner och lönesystem.

För en Byggnadsarbetare är strejkersättningen 950 kronor de första fem dagarna, därefter höjs den till 1050 kr, enligt uppgift i tidningen Byggnadsarbetaren.

LÄS OCKSÅ

”Väl värt att strejka”

1 600 byggjobbare tas ut i strejk

Strejken närmar sig för Byggnads

Byggnads säger nej till medlarbild

Byggnads drar tillbaka varsel

Sveriges Byggindustrier överväger stämning

Byggnads utökar varsel

Byggnads varslar