– Enda skillnaden mellan oss och Unionen är att de vill göra det obligatoriskt att avsätta en del av sin lön till att förstärka pensionen, medan vi vill att varje medarbetare ska få välja, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i sin blogg och i videoklipp på Almegas hemsida. Den lilla skillnaden borde inte leda till att 10 000 tjänstemän tas ut i konflikt, resonerar Anna-Karin Hatt.

Men frågan är om skillnaden är så liten. Den så kallade flexpension som Unionen och Sveriges Ingenjörer vill ha för sina medlemmar i tjänsteföretag är en kopia av vad anställda inom industrin fick redan 2013. Arbetsgivarna ska succesivt avsätta mer av lönen till deras tjänstepensioner.

I slutänden ska pengarna göra att de som vill har råd att att gå ner i arbetstid någon gång efter 60 års ålder (och därmed kanske orka jobba kvar lite längre). För dem som hellre jobbar heltid fram till ordinarie pensionsålder resulterar de extra pensionsavsättningarna i en högre tjänstepension.

– Det viktigaste skälet för uppgörelsen är att den allmänna pensionen håller på att gröpas ur. När den allmänna pensionen inte räcker måste tjänstepensionen förstärkas, säger Robert Schön, förhandlingschef och vice vd vid Industriarbetsgivarna.

Det handlar alltså främst om en förbättring av de tjänstepensioner som redan finns, inte en helt ny förmån. Men medan Industriarbetsgivarna är positiva, och nyligen gick med på att öka avsättningarna till de anställdas pensioner med ytterligare 0,2 procentenheter, har Almega sagt bestämt nej.

Almegas första invändning är att ju större avsättningar till pensioner som är obligatoriska enligt kollektivavtal, desto dyrare framstår det för företagen att teckna avtal. Fler arbetsgivare kommer att avstå.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör vid Almega Tjänsteföretagen, använder ett internationellt dataföretag i Kista i Stockholm som exempel.

– Företaget växer snabbt genom att ta över verksamheter. I de verksamheter som tas över saknas som regel kollektivavtal – och lönerna är satta utifrån det.

– Kommer anställda vid dessa företag in i ett företag som plötsligt ska betala pensionspremier på deras löner blir det dyrt. Dyrare än om de tas över av konkurrenter som saknar kollektivavtal.

Så Kista-företagets amerikanska ägare vill inte ha kollektivavtal, säger Stefan Koskinen. Men kan inte företaget förklara för nya anställda att de får acceptera en avräkning från sin tidigare lön mot att de får en bra tjänstepension? Visst, det händer att man diskuterar så, men då säger de flesta tjänstemän nej, svarar Stefan Koskinen.

Almegas andra invändning är att den som har lön under en viss gräns (drygt 39 000 kronor i månaden) tjänar på att hela utrymmet för löneökningar går till lön, och inte naggas i kanten av avsättningar till flexpension.

Upp till den här gränsen resulterar nämligen varje löneökning i högre sjukpenning, föräldrapenning och allmän pension.

– Ta en receptionist som tjänar 28 000 – 29 000 i månaden, har barn och ska vara föräldraledig en del. Varenda pensionsexpert skulle avråda henne från att välja flexpension i stället för högre lön, säger Stefan Koskinen.

– Har hon och hennes partner dessutom en nyköpt villa behöver de förmodligen allt de kan få i löneökning. Och amorteringarna på villan är ett bra pensionskapital.

Almega ser alltså lön och avsättning till pension som helt utbytbara. Avtalsperioden 2013 – 2016 höjdes lönerna på Almegas områden med 6,8 procent medan industrins anställda fick nöja sig med 6,3 procent, eftersom de avsatte 0,5 procent till sina flex- och delpensioner, säger Stefan Koskinen.

– De industrianställda som har löner under 39 000 i månaden hade tjänat på större löneökning i stället för pensionsavsättning.

Unionens pensionsexpert Hans Norin protesterar mot det synsättet.

– Med den flexpension vi vill ha blir alla garanterade en avsättning till pensionen, säger Hans Norin. Den ingår ju i kollektivavtalet.

– Om pensionsavsättningen inte ingår blir det svårt för de individer som inte får någon löneökning ett visst år. Ska de få pengar inbetalda till sin pension måste de sänka sin lön.

Att en del anställda blir utan löneökning förekommer, i de flesta avtal mellan Unionen och Almega saknas så kallade individgarantier. Därför ger pensionspremier som ingår i kollektivavtalet, lika för alla, en helt annan trygghet än att eventuella löneökningar kan avsättas för pension individuellt, anser Unionen.

Almegas resonemang leder emellertid längre än så. Om pensionspremier bara är något som de anställda växlar till sig mot sänkt lön, så borde all avsättning till tjänstepension – inte bara den lilla extra avsättning som nu diskuteras – vara frivillig.

– Ja, det kan man fundera över, bekräftar Stefan Koskinen, med tillägget att större förändringar av tjänstepensionerna bör ske i trepartssamtal där staten är med, och inte i en konfliktfylld avtalsrörelse.

Almegas synsätt är främmande inte bara för facket, utan även för många arbetsgivarorganisationer. Arbetsmarknadens parter har slutit avtal om kollektiva tjänstepensioner därför att människor är kortsiktiga. Om sparande till pensionen vore helt frivilligt skulle de flesta inte klara att sätta av tillräckligt mycket av lönen till pensionen.

– Visst är tjänstepensionerna en form av tvångssparande. Men det finns för att vi behöver det, säger en expert vid ett bolag som förvaltar tjänstemännens pensioner. Det är bra även ur ett samhällsperspektiv, samhället skulle annars få stora kostnader för fattiga gamla.

Almega står på sig: Individen kan och bör själv få välja mellan löneökningar och pensionsavsättningar. I en undersökning som Almega har beställt svarar 64 procent av de tillfrågade att de vill bestämma själva om de ska ha flexpension eller extra lön, inte låta facket bestämma. Unionen har svagt stöd för ”en kollektiv, tvingande flexpension”, säger Anna-Karin Hatt.

– Vi bygger samhället allt mer på att individen kan ta ansvar själv, säger Stefan Koskinen. Enstaka individer kommer att göra fel val. Men det kan inte tas till intäkt för att tvinga alla att pensionsspara.

Synsättet står i stark kontrast inte bara till Unionens och Sveriges Ingenjörers, utan också Industriarbetsgivarnas. Robert Schön har ett kort svar på varför Industriarbetsgivarna gick med på flex- och delpension 2013:

– Pensioner och försäkringar lämpar sig mycket bättre för kollektiva lösningar.

LÄS OCKSÅ

Almega granskar facket

Unionen utvidgar strejkvarsel

Unionen och Sveriges Ingenjörer varslar om strejk

Nära strejk för tjänstemän

Tjänstemän laddar för konflikt

”Inte alls nära varandra om flexpension”

Tjänstemän laddar för storkonflikt