Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Presidenten Dilma Rousseff står tillsammans med förre presidenten Lula da Silva i centrum för anklagelserna om korruption. Foto: Eraldo Peres

Presidenten Dilma Rousseff står tillsammans med förre presidenten Lula da Silva i centrum för anklagelserna om korruption. Foto: Eraldo Peres

BRASILIEN. För några år sedan såg allt lysande ut för Sydamerikas jätte, men i år väntas ekonomin krympa med 4 procent. Samtidigt kämpar vänsterpresidenten Dilma Rousseff för sitt politiska liv. 

LÄS OCKSÅ Svettigt för alla BRICS-länder

The Economist specialnummer 2009.

The Economist specialnummer 2009.

”Brazil takes off ” (Brasilien lyfter), löd rubriken på tidningen The Economist förstasida hösten 2009. Omslaget var prytt av en panoramabild över Rio de Janeiro, där den kända Kristusstatyn på berget Corcovado ovanför stan lyfte likt en raket mot en klarblå himmel.

Flera miljoner brasilianare hade lyfts ur fattigdom och den dåvarande presidenten och före detta fackföreningsledaren Lula da Silva (vid makten 2002-2010) fick idel lovord i omvärlden.

När hans efterträdare Dilma Rousseff (även hon från arbetarpartiet PT) svor presidenteden 2011 var tillväxten ännu hög. Nya oljefyndigheter hade just påträffats i Atlanten. Fotbolls-VM spåddes bli ett triumftåg, och sommar-OS i Rio de Janeiro 2016 skulle bli den slutliga bekräftelsen på att problembarnet Brasilien en gång för alla växt upp till en ekonomisk och politisk stormakt.

I stället har det blåst upp till storm.

Mitt under VM-festen för två år sedan bröt protester mot korruption och maktmissbruk ut. Demonstrationerna var inte bara riktade mot arbetarpartiet PT, men Dilma Rousseff har ändå haft svårt att skaka av sig dem. I slutet av mars i år hoppade koalitionspartiet PMDB av hennes regering. Rousseff riskerar ställas inför riksrätt och kan tvingas lämna sin post i förtid.

– Det mest omedelbara är att hon anklagas för att inte ha hanterat budgetprocesserna på ett korrekt sätt. Men det finns en hel rad händelser som skapat ett förtroendeproblem för Dilma Rousseff och PT:s regering, säger Andrés Rivarola, lektor vid Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Han spårar missnöjet till den så kallade Mensalão-skandalen, som briserade 2005.

– I den avslöjades att företrädare för PT betalat ut ersättningar till parlamentsledamöter för att få deras röster i kongressen. Sedan kom Petrobras-skandalen – där resurser från det statliga oljebolaget Petrobras också visat sig ha använts för att köpa politiskt stöd, säger Andrés Rivarola.

rivarolaNågra bevis för att president Rousseff – eller hennes föregångare Lula – haft vetskap om röstköpen i kongressen finns inte. Men 2012 dömdes Lula da Silvas tidigare stabschef för mutbrott och nyligen gjorde polisen husrannsakan i Lulas bostad.

Om det skulle gå så långt som till åtal mot Lula – som fortfarande räknas som Brasiliens mest inflytelserika politiker – kan hans planer på att ställa upp i presidentvalet 2018 vara grusade. Och sannolikt även PT:s chans till vinst.

Situationen blir inte bättre av Zika-virusets oroande spridning i norr. För att inte tala om att Brasiliens ekonomi i praktiken tvärbromsat. Förra året krympte BNP med 3,8 procent, den största ekonomiska tillbakagången på 25 år. Och i år väntas tappet bli lika stort.

– Brasilien har det senaste årtiondet blivit väldigt beroende av råvaror, som framförallt exporteras till Kina. Men den kinesiska ekonomins inbromsning och fallande världsmarknadspriser på flera exportprodukter, som olja, soja och järn, har lett till en skarp nedgång i den brasilianska ekonomin, säger Andrés Rivarola.

Det sägs ofta att länder bör förädla råvaror för att bli mindre sårbara för skiftande världsmarknadspriser.  Hur kommer det sig att inte större steg tagits i den riktningen under PT:s 14 år vid makten?
– Det är en bra fråga, och en av de viktigaste som regeringen har att ställa sig nu. Att Brasilien ska omvandlas till en industrination har alltid varit ett viktigt mål för PT, säger Andrés Rivarola.

Han varnar ändå för att måla en alltför negativ bild av Brasiliens ekonomi.

– Det har skett en enorm effektivisering av jordbruket det senaste decenniet, industrin har fortsatt att växa – inte minst biltillverkningen, handelsbalansen är fortsatt positiv och statsskulden ligger på omkring 70 procent av BNP, vilket är lägre än många i-länder. Så visst kan man tala om ekonomisk kris, men jag menar att den politiska krisen är betydligt värre, säger Rivarola.

Mycket talar ändå för att en känsla av antiklimax kan infinna sig när den olympiska elden tänds på Maracanã-stadion i Rio den 5 augusti. Politiken har fått en ny central fråga: vad kan få jätten Brasilien att lyfta på nytt?

Högern vill spara sig ur krisen. Bland annat genom att skära kraftigt i sociala stödprogram som Bolsa Familia (motsvarande socialbidrag), något som facken och vänsterpartierna vägrar gå med på.

Arbetarpartiet PT vill i stället spendera sig ur nedgången genom en satsning på infrastruktur.

– Frågan är bara var pengarna ska tas ifrån. Tidigare har kinesiska pengar finansierat många av infrastrukturprojekten. Kanske tänker man sig att man kan låna upp till högre ränta än i dag. Men det återstår att se, säger Andrés Rivarola.

Erik de la Reguera
@erikdelareguera


LÄS OCKSÅ Svettigt för alla BRICS-länder


FÖLJ OSS även på Facebook!

Skandalerna

• 2005 började den så kallade Mensalão-skandalen rullas upp, med avslöjanden om att parlamentsledamöters röster köpts av höga företrädare för regeringspartiet PT. För några år sedan dömdes bland andra Lula da Silvas tidigare stabschef för att ha hållit i utbetalningarna. • 2013 började en annan och större härva nystas upp: Petrobras-skandalen. Misstankarna handlar om att miljardbelopp ska ha förskingrats från det statliga bolaget Petrobras av dess chefer och flera byggföretag. Samtidigt ska mutor ha finansierat en rad politikers valkampanjer – inte minst politiker inom PT.