Vi är på ABF, detta underbara öppna kunskapspalats mitt på Sveavägen i Stockholm.

I Per-Albinsalen handlar det dock om stängda dörrar – social snedrekrytering till högre utbildning. Medan 7 av 10 unga från akademikerhem pluggar vidare efter gymnasiet är det bara 4 av 10 från arbetarhem som når högskolan.

Sten Svensson och Mats Wingborg skriver i rapporten Porten kallas trång om en politik som tidigt sorterar bort elever från arbetarhem från akademiska studier.

Nu önskar de att den nya S-MP-regeringen agerar, den är för tyst, menar Sten Svensson: ”Ett svagt parlamentariskt läge hindrar inte att man är på offensiven, och gör det som behövs!”

Den tidigare politiken har gjort att högskolan i första hand är till för medelklasbarn direkt efter gymnasiet.

Karin Åmossa, Mats Wingborg och Sten Svensson på seminariet på ABF. Foto: Liv Beckström

Karin Åmossa, Mats Wingborg och Sten Svensson på seminariet på ABF. Foto: Liv Beckström

Att återinföra 25:4-reglerna, att arbetslivserfarenhet ska meritera när man söker högre utbildning, är ett förslag från utredarna, liksom att som förr kunna läsa upp sina gymnasiebetyg på komvux. ”Hela systemet missgynnar den som kommer från hem utan studievana”, konstaterar Sten Svensson.

En annan önskad återställare är att göra yrkesprogrammen i gymnasiet behöriga till högskolan.

Det avskaffades av utbildningsminister Jan Björklund (FP) varvid ansökningarna rasade neråt.

Många av gymnasiets yrkesprogram ger jobb direkt, och att slappa går inte för den som ska bli lastbilsmekaniker. Läs vårt utbildningstema här på arbetet.se. Men den dag någon vill plugga vidare ska porten till högskolan inte vara stängd!

En andra chans kräver fler vägar in i högskolan. Dagens betygssystem kan stoppa studierna om man slarvar med några kurser när man är 16 år.

Karin Åmossa, doktor i ekonomisk historia samt chefsutredare på universitetslärarfacket Sulf ser sig själv som ett bra exempel på vad motsatt politik kan betyda.

Vägen framåt har varit slingrig och präglats av avhopp och omtag: ”Jag var riktigt strulig och hade jag behövt räkna betyg från ettan i gymnasiet hade jag inte stått här i dag.”

Min stolsgranne lyser upp i ett leende – där sitter chefsutredarens komvuxlärare, som betytt så mycket för klassresan.

”Att ha olika vägar in gör också att människor med skilda bakgrunder möts, en kompetens vi alla behöver mer av i dag. Det är alltså en kvalitetsfråga”, slår hon fast.

Att göra otraditionella val kan alltså handla om att bryta ny mark som akademiker i ett arbetarhem. Eller att välja ett yrke på tvärs mot rådande könsnormer. I båda fallen krävs ett utbildningssystem som släpper in människor när de är redo och ser samhällsvinsterna med att öppna dörrarna för fler.

Fotnot: Rapporten har tagits fram på uppdrag av den fackliga tankesmedjan Katalys, som ägs av fackförbunden inom 6F.

Fotnot 2: Svaret från regeringen kom snabbt. Den ser det som viktigt att återinföra möjligheten att nå högskolebehörighet genom arbetslivserfarenhet. Läs mer här.