karinamossa2013

Karin Åmossa. Foto: Press

Andelen unga som läser vidare till högskolan har legat kvar på samma nivå i flera år. Och det är framför allt unga från arbetarhem som inte kommer dit. – Vi har en politik som förhindrar möjligheten att komma igen, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.

Runt 34 procent av landets 25-34-åringar läser vidare till högskolan. Den siffran har varit konstant sedan 2009. Fram till dess skedde en ökning. Enligt en rapport som under måndagen presenteras av den fackliga tankesmedjan Katalys har också den sociala snedrekryteringen ökat.

Av dem födda 1988 börjar 70 procent på högskola om de har en förälder med minst treårig utbildning på högskola. För dem med föräldrar som gått högst treårigt gymnasium läser 40 procent vidare.

Störst skillnader hittar man bland blivande arkitekter och läkare. Ser man till kommuner läser flest unga vidare från Danderyd, Lund och Uppsala. Dels är det kommuner nära universitet. Dels är det kommuner med många högutbildade.

– Sverige har ju haft ett system där man mötte elever med olika bakgrunder. Det håller på att slås sönder. Konsekvensen är att skolsystemet bidrar till att förstärka klassklyftor. En uppenbar risk att det leder minskad tillit till samhället och ett sämre samhälle för alla, säger Mats Wingborg, en av författarna bakom rapporten.

Han, och rapporten, får medhåll av Karin Åmossa, chefsutredare på SULF, fackförbundet för universitetslärare.

– Det är en politik som straffar misslyckanden och förhindrar möjligheten att komma igen. Vi har betygssystem som räknar alla kursbetyg från att elever är 16 år tills att de går ut gymnasiet. Du kan inte ha en svacka i ettan och sen komma igen. Allt du gör släpar du med, säger hon och lägger till att hon själv hoppade av gymnasiet efter ettan men ändå slutade som doktor i ekonomisk historia.

Men Karin Åmossa växte upp i en tid när det var möjligt att ta igen förlorade skolår på till exempel Komvux. Möjligheten att läsa upp betyg har tagits bort och det listas i rapporten som en av flera orsaker till dagens snedrekrytering.

Andra är att den förra regeringen tog bort system där man kunde tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet för att komma in på högskolan. Och att man tog bort den allmänna behörigheten till högskolan på landets yrkesprogram. Det blev helt enkelt färre vägar in. Argumentet var att bygga ett system som belönade elever med goda betyg i gymnasiet.

– Trösklar är aldrig bra. Särskilt inte om du kommer från ett hem där du redan har en tröskel i familjen som undrar vad det där med högskola är, säger Karin Åmossa.

Det här syns i statistiken. För tio år sedan kom 57 procent av högskolenybörjarna direkt från gymnasiet. Tio år senare var de 72 procent. Rapporten föreslår regeringen en rad åtgärder. Däribland att återinföra att alla gymnasieprogram ger behörighet till högskola. Liksom möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux. Och ge arbetslivserfarenhet större tyngd vid antagningen.

– Det talas mycket om livslångt lärande i dag. Människor behöver kunna vidareutbilda sig senare i livet. Då också viktigt att arbetslivserfarenhet spelar viss roll för att komma in på högskola, säger Mats Wingborg.

För Karin Åmossa handlar det också om att stärka kvaliteten på det som kommer från landets högskolor och universitet.

– Det här riskerar att bli kontraproduktivt för kvaliteten. Vi vill inte ha folk med liknande bakgrunder som bara kan prata med sådana som de själva. Breddad rekrytering är helt enkelt en kvalitetsfråga.