Hon klär om släktklenoder som folk lämnar in, men arbetar också åt företag. Det kan röra sig om att klä om 800 stolssitsar till en aula – ”hela familjen var engagerad, man betade av en säck sitsar och sedan fick man bryta av med att göra något annat en stund” – eller om tempojobb med soffor och gardiner på Finlandsbåtarna – ”man rusar ombord, superjobbar så länge båten ligger i hamn, rusar av precis innan avgång”.

Hon håller också kurser i hur man klär om en fåtölj. Från att klä av stolen, bedöma om stoppningen ser bra ut, bygga på med nya lager – kroll, som är finrivna palmblad, tagel, fetvadd och domestik, som är ett slätt tyg som håller stoppningen på plats  – och till slut spänna möbeltyget och spika fast det.

Ett av arbetsmomenten är faktiskt att sitta in stolen. Man spänner tyget, sitter ner en stund, flyttar sig hit och dit, spänner tyget lite till och fortsätter så. Någon halvtimme av den tid man lägger på en omklädning är sittande.

– En gång när vi klädde av en stol på en kurs föll det ut en guldring, berättar Li Zettervall. Ägaren hade ärvt fåtöljen från sin farmor, som fortfarande var i livet. Hon hade mist sin ring någon gång på 50-talet och varit övertygad om att den blivit stulen. Gissa om det blev kalas när hon fick tillbaka den!

Men att saker döljs i stoppningen är inte helt ovanligt – inte bara nonstop och spelkort, som är de vanligaste fynden. Ibland ber Li Zettervall ägaren lägga med ett brev. Hon visar på en barnfåtölj hon just klätt om till en ettårig flicka.

När den flickan så småningom behöver klä om stolen, kanske för sina barnbarn eller så, kommer tapetseraren att hitta ett brev med stolens historia: vilka som suttit i den tidigare, när den köptes och så vidare.

Annars skriver hon gärna själv ett budskap till nästa tapetserare, som kanske klär om stolen igen om 100 år:

– Jag brukar berätta vad en liter mjölk kostar, vem som är statsminister och sånt. ”Unna dig en riktigt god lunch i dag!” skriver jag ibland.

Skärmavbild 2016-02-17 kl. 13.45.30

Om Li Zettervall

Tapetserare med egen firma.

Ålder: 47 år

År i yrket: 31. Började som 16-åring hos pappa – nu lutar sonen åt att välja samma yrke.

Bäst med jobbet: Att hjälpa folk att få fina saker till sitt hem. Och att vara sin egen, bestämma över sin tid.

Sämst med jobbet: Lite ensamt kanske. Fast jag trivs ju med det också, stå här och lyssna på ljudböcker medan jag jobbar.

Om tapetserare

Yrkesnamnet: Tapetserare kommer av franska tapisseries, ett ord för alla former av inredningstextilier – gardiner, möbeltyger, textiltapeter etc. Med tiden har arbetet mest kommit att handla om möbelklädsel.

Utbildning: Finns flera olika, på såväl gymnasie- som högskolenivå. Man kan också gå som lärling. Sveriges hantverksråd utfärdar gesäll- och mästarbrev.

Fack: GS-facket. Branschföreningen Sveriges Tapetserarmästare organiserar också.

Arbetsmarknad: Arbetsförmedlingen gör ingen prognos för yrket. Enligt GS-facket finns det risk för brist på tapetserare inom industrin.

Inkomst: Svårt att säga eftersom många är egenföretagare. Det finns ingen statistik för industrianställda tapetserare speciellt, men för hela stoppmöbelindustrin är snittlönen 26 600 kr.

Källor: Sveriges Tapetserarmästare, GS-facket, Arbetsförmedlingen, Li’s Tapetseri