STOCKHOLM 20151002 Spargris med ny svensk sedel. Kvinna stoppar en femtiolapp i spargrisen. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080

Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Den aggressiva skatteplaneringen måste dämpas rejält och det är nu nödvändigt med ytterligare runda reformer. Det glädjer mig att Krister Andersson har samma principiella utgångspunkter, men jag blir bekymrad över hans dubbla budskap, skriver Olle Ludvigsson i slutreplik kring debatten om skattetrixande.

Min linje är tydlig. Den aggressiva skatteplaneringen måste dämpas rejält. Det handlar både om att minska skattebortfallet och om att säkra schysst konkurrens. Därför förespråkar jag ett aktiv arbete för att verkligen få bukt med skattetrixandet. Det är nu nödvändigt med ytterligare en runda reformer.

Det glädjer mig att Krister Andersson i en replik har samma principiella utgångspunkter. Det är positivt att även Svenskt Näringsliv kan ställa sig bakom en generell utveckling i riktning mot ett bättre koordinerat och mer rättvist internationellt skattesystem.

Samtidigt blir jag bekymrad över att Andersson sänder ut dubbla budskap. Han säger sig vara för förbättringar, men är ändå mot de flesta av de konkreta insatser som nu görs eller planeras för att faktiskt åtgärda problemen.

Särskilt bekymrad är jag över oskärpan i hans argumentation. Han spekulerar friskt och ägnar sig åt ett minst sagt vidlyftigt tyckande. Hans bedömningar ligger väldigt långt ifrån de bedömningar som görs av mer neutralt orienterade experter på bl a OECD.

När det gäller transparensen kring förhandsbesked är det inte osannolikt att färre företag i det korta perspektivet kommer att vända sig till de nationella skattemyndigheterna. Detta eftersom de mest aggressiva skatteplanerarna – och deras tillskyndare på myndighetssidan i vissa länder – kommer att bli mer försiktiga.

I det längre perspektivet talar dock det mesta för att fler och fler företag kommer att få bättre nytta av ett mer seriöst och välkoordinerat system. Det har visat sig vid många tidigare tillfällen att ökad transparens ger kvalitet och höjd effektivitet.

När det gäller implementeringen av BEPS är Andersson extrem. Hans mycket osannolika scenarier frontalkrockar med de grundliga analyser som gjorts inom ramen för BEPS-projektet. Det ska noteras att svenska regeringen har jobbat mycket aktivt med BEPS-riktlinjerna – inte minst i syfte att se till att balansen mellan stora och små länder blir den rätta – och har även välkomnat utfallet.

Resultatet av implementeringen går naturligtvis inte att förutsäga exakt, men den enda rimliga prognosen är att Sverige och svenska företag kommer att gynnas.

När det gäller bolagsskattebasen väljer Andersson tyvärr att bortse från den nyanserade debatt som nu pågår om fördelningsnyckelns utformning. EU-parlamentet, där jag varit aktiv i frågan i flera år, förespråkar en liten försäljningskomponent, en anpassning till olika sektorer och generellt sett ett upplägg där små länder inte missgynnas.

Den primitiva nyckel som EU-kommissionen först presenterade – och som hade varit dålig för svensk del – är knappast längre aktuell. Efter hårt kompromissande i rådet (där alla länder har veto) – vilket måste till innan lagstiftningen kan antas – vore det troliga att balansen mellan stora och små länder skulle bli relativt god. Därmed tyder mycket på att även detta, med de fördelar som Andersson pekar på, skulle bli en klar vinstaffär för Sverige.

För att kunna pressa tillbaka skattetrixandet krävs aktiv handling. Att utan hållbara argument säga nej till nästan allt fungerar definitivt inte.

Olle Ludvigsson, EU-parlamentariker (S)

LÄS OCKSÅ:

Debatt: Sverige förlorare på de nya internationella skattereglerna

Debatt: Skattetrixandet måste minska