Skärmavbild 2015-12-10 kl. 08.48.57

Grafik: Annika Olsson

Den snabba befolkningsökningen har fördubblat tillväxten under det gångna decenniet. Utan stigande invånarantal hade den svenska ekonomin i genomsnitt växt med mindre än en procent om året.

Skärmavbild 2015-12-10 kl. 08.57.51Fram till mitten på 00-talet så spelade befolkningsutvecklingen inte så stor roll för tillväxten i den blågula bruttonationalprodukten – det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. Tillväxten per invånare var bara ett par tiondelar lägre än tillväxten i ekonomin i sin helhet.

Men de senaste tio årens svaga ekonomiska utveckling skulle varit ännu klenare om inte fler invånare lyft de redovisade tillväxttalen. I år, då ekonomin är på väg att växa med 3,6 procent, så kommer tillväxten per invånare att landa en dryg procentenhet lägre, 2,4 procent.

I ett längre historiskt perspektiv innebär skillnaden att tillväxten går från att vara stark till närmast medelmåttig.

– Förr gav de olika BNP-måtten samma svar, men det gör de inte längre. Det innebär att utvecklingen per invånare, som visar hur välståndet växer, blivit viktigare och något som fler och fler börjar diskutera, säger Jonas Frycklund, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

– I vår senaste prognos så räknar vi med en ganska god BNP-utveckling, men vi är betydligt mer pessimistiska om tillväxten per invånare som kommer att fortsätta att utvecklas svagt, fortsätter han.

Skärmavbild 2015-12-10 kl. 08.49.18LO-ekonomen Torbjörn Hållö hävdar att flyktingkrisen förstärker skillnaderna mellan olika BNP-mått, men han betonar samtidigt att det är viktigt att skilja på olika anledningar till den svaga tillväxtutvecklingen per invånare.

– Under de senaste två åren har naturligtvis flyktinginvandringen haft betydelse, men den svaga utvecklingen under och efter finanskrisen beror främst på obefintlig produktivitetstillväxt. Något som dels var ett utslag av en lång baksmälla efter finanskrisen, och dels en svag underliggande utveckling, säger Torbjörn Hållö.

Arbetet har sammanställt utvecklingen för den ekonomiska tillväxten mätt på tre olika sätt:

• Den ”vanliga” tillväxten, som mäter storleken på hela ekonomin,
• tillväxten räknat per invånare,
• tillväxten räknat per person i arbetsför ålder.

I sammanställningen framträder tydligt att demografiska förändringar gjort stora avtryck på senare år. Fram till 2010 ökade tillväxten per person i arbetsför ålder långsamt, men därefter framträder svagheten främst i tillväxten räknat på hela befolkningen.

Men vilket mått är det mest relevanta? Jesper Hansson, prognoschef på statliga Konjunkturinstitutet, hävdar att valet av mått helt bestäms av vad siffrorna ska användas till.

– För att mäta långsiktig välståndsutveckling är BNP per invånare antagligen det mest relevanta. Men när det gäller ekonomisk politik så är utvecklingen för BNP per person i arbetsför ålder viktigare, eftersom den påverkas av produktiviteten, sysselsättningen och medelarbetstiden. Tre saker som politikerna kan påverka, säger han.

– BNP per invånare påverkas delvis av demografin, som politikerna inte kan styra så mycket över. Den svaga utvecklingen på senare år beror bland annat på att vi har en åldrande befolkning. När andelen äldre växer så hålls BNP per invånare tillbaka, eftersom det är produktionen som mäts och denna grupp inte arbetar, fortsätter Jesper Hansson.